Åsa Larsson: Till offer åt Molok

Till offer åt Molok, ny bok av Åsa Larsson. Hennes femte bok med Rebecka Martinsson som huvudperson.

”Besiktningsmannen snittar upp buken på björnen.
− Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han. Sedan reser han sig hastigt.
Han har blivit alldeles grå. Skogen har tystnat. Ingen vind. Ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet.
− Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta.”

Man skjuter en björn i Lainio. I den stinkande björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittas Sol-Britt Uusitalo mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep.
Kammaråklagare Rebecka Martinsson börjar forska i mordet. Det verkar gå som ett stråk av död i Sol-Britts familj. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.

Leif GW Persson skrev om Åsa Larssons nya bok i sin Expressen-krönika:

”Författare som recenserar andras böcker är egentligen en styggelse. Icke för ty är det ingen ovanlig bisyssla och även jag själv har tummat på den nåden vid fler tillfällen än ett.

Eftersom jag samtidigt är medveten om det moraliska problemet har jag dock tidigt bestämt mig för att enbart skriva om böcker som jag gillar. Och nu är det altså dags igen. Till och med att Göra Vågen inför en Kvinnlig Konkurrent i Deckarbranschen, nämligen Åsa Larssonoch hennes senaste bok, Till offer åt Molok.
När jag läser en riktigt bra bok börjar jag omgående fundera över vad det är som gör den så bra och i mitt fall – författaren som läsare – handlar det väsentligen om två saker. Att den kollega jag läser har en bra historia och en röst värd att lyssna till.

Med Åsa Larsson är det i denna mening mycket enkelt. Hennes berättelser har ett eget ursprung, de förmedlar något nytt som ligger fjärran från genrens alla schabloner och sönderkörda dramaturgiska Allfartsvägar. Dessutom skriver hon på ett sätt som ytterst få författare klarar av. Hon har ett eget språk som hela tiden skimrar av liv och lyser som allra klarast när hon talar om det mänskliga elände som följer naturligt av hennes val av ämne, hela vägen från vanliga vardagliga tillkortakommanden till den Onda och Bråda död som är dessa berättelsers Trosbekännelse.

Riktiga författare är djupt missunnsamma människor och i den meningen är jag själv inget undantag. Ofta nog har jag fått frågan vilken av de nu verksamma svenska deckarförfattarna som jag sätter högst och lika ofta har jag undvikit att svara, enbart om omsorg om mitt eget ego. Författaren som både recensent och hunddomare i egen sak och värre än så kan det knappast bli. Fast ibland blir det riktigt knepigt, som nu efter Åsas senaste.

Den där vanliga yrkesmässiga avundsjukan, med sitt lilla svarta, snedmynta tryne som väser i ens öra och grumlar en riktigt bra läsupplevelse av de allra uslaste och mest privata skäl. Jag får skärpa till mig, helt enkelt. Så nästa gång vi träffas Åsa, måste du lova mig att berätta hur du bär dig åt. Och större medalj än så orkar jag inte med att ge dig.”

Åsa Larsson medverkar i TV/radio nu enligt följande:
11/4 SR P4 Extra


Länkar till media:
Spännande med en gnagande äkthet, läs Lasse Hallbergs recension i Sundsvalls Tidning, 2012-04-10, klicka här.

Lennart Bergström
Bokhandlarn
Share:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *