Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg: Nyckeln

 Det har gått drygt en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums
gympasal. De utvalda får ingen tid att återhämta sig innan deras värld
vänds upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas.
Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut och till slut kan De
utvalda bara vara säkra på en sak: Allt kommer att förändras.

Recension
Och så var det slut. Med ”Nyckeln” är trilogin fullbordad – en filmpremiär av första delen är planerad till 2015. Blir den lika bra som filmatiseringen av Suzanne Collins ”Hungerspelen” är jag nöjd; kasst eller halvbra vore i vilket fall ovärdigt 2010-talets hittills mest framgångsrika svenska ungdomsbokprojekt.

Och nu vet jag också hur det gick med Apokalypsen i Engelsfors och några gymnasieungdomars arketypiska uppdrag: Att rädda världen från hotande undergång. En sammanlagt över tvåtusen sidor lång forsränning mellan ont och gott, sanning och lögn, lojalitet och uppror.

Ända sedan de sex (som egentligen är sju) utvalda ofrivilligt fördes samman i första boken har inbördes konflikter och ödesdigra val präglat deras tillvaro. Val som, utan att avslöja alltför mycket, ända in i det sista påverkar dramats utgång.

I ”Eld” spetsas dramatiken till, mörkret och mönstren tätnar, och de komplexa utmaningarna växer. Och i ”Nyckeln” får vi äntligen tydligare förklarat varför just Engelsfors gymnasieskola står för ”ondskans plats” samt vilka styrkeförhållanden som egentligen råder mellan ungdomarna och deras tidlösa kontrahenter Rådet, Beskyddarna och Demonerna.

Samtidigt som storyn även fortsättningsvis tillförs nya ansikten, förändrade relationer och spelplatser; utmanar med nya maktförskjutningar.

Ända från första början har det krängt och svängt, upprört och hett, inom och utom cirkeln, och ingenting är enkelt. Å ena sidan kaos, å andra ordning, däremellan en kamp – på alla nivåer. Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens gemensamma skapelse är nämligen inte enbart en allegoriskt och mytiskt färgad spänningsberättelse på liv och död.

Den tar lika envist som skickligt avstamp också i verkligheten, i den fiktiva och tidigare blomstrande bruksorten Engelsfors. Ett samhälle på (apokalyptiskt) dekis med tydliga klimatstörningar och växande sociala problem, bland annat speglade i ungdomarnas skiftande uppväxtförhållanden.

Avslutande ”Nyckeln” är sidmässigt den mest omfattande delen, i vissa avseenden även den mest sammansatta – i en ung och storartad romantrilogi där vänskap, kärlek, sorg och (till och med fnissig) glädje tränger fram lika magiskt ofrånkomligt som det är att bli, och att vara, människa. 

Margareta Wiman, Östgötacorrespondenten.
Läs hela artikeln här

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *