John Ajvide Lindqvist, Rörelsen

I september 1985 flyttar John Lindqvist in i ett trångt och mörkt gårdshus på Luntmakargatan i Stockholm, vägg i vägg med Brunkebergstunneln. Han vill skapa sig en karriär som restaurangtrollkarl. Några veckor senare blir han tagen för stöld på Åhléns och tillbringar en natt i häkte. Under natten inträffar en rörelse av svårtolkad karaktär och när han återvänder till sitt hus dagen efter har något hänt. Fåglar faller från himlen och hans grannar beter sig underligt. Snart upptäcker han att det finns något i det låsta duschrummet längst inne i tvättstugan, något som kan låta oss färdas till den andra platsen och besanna våra drömmar. Det kostar bara lite lite blod.
När John så småningom börjar delta i verksamheten dras han ner i en ström av magi, våld och gemenskap som mynnar ut i mordet på Olof Palme.

Rörelsen den andra platsen är en prequel till John Ajvide Lindqvists förra roman Himmelstrand. Det är en berättelse om vår strävan efter sanning och samhörighet och priset vi är villiga att betala, om Stockholm i mitten av 80-talet, trolleri och socialdemokrati. Den är den andra delen i trilogin »Platserna« som kommer att avslutas med X den sista platsen.

Recensioner
Anders Larsson har läst boken och tycker så här om den.

John Ajvide Lindqvist har nästan etablerad en egen litterär genre. Visst finns det drag av Ray Bradbury eller Stephen King men det finns något alldeles eget i hur han förmår att stillsamt förvrida en saklig vardag till något som blir allt mer hotfullt, en egen avdelning inom skräckromanerna. Inte minst därför är det kul att han i år nominerats till Augustpriset med sin nya ”Rörelsen Den andra platsen”. Det är den fjärde av årets nominerade som jag läst.

Det här är en sorts skruvad självbiografi där väldigt många av delarna är hämtade ur författarens eget liv samtidigt som andra delar förefaller mindre sannolika. Men gränslinjerna är rätt oklara vilket i sig gör texten spännande. Huvudpersonen John Lindkvist är 19 när han flyttar in till centrala Stockholm i jakten på att skapa sig en framtid som trollkarl. Hamnar i ett märkligt litet gårdshus alldeles nära husets tvättstuga på Luntmakargatan, väldigt nära Brunkebergstunnelns mynning mot Tunnelgatan. Både tunneln och tvättstugan döljer märkliga ting och kanske hänger de samman. Mer om just det ska inte avslöjas här, då försvinner en del av det intressanta med denna text. Men att förverkliga sig själv får här en helt ny innebörd. Det är ju annars någonting som står högt i kurs när denna handling utspelar sig under individualismens 80-tal, 1985 närmare bestämt.

Bland mycket annat är detta en väldigt spännande och tidstrogen Stockholmsskildring.

Dessutom finns ett drag av metaroman när samma John hoppar mellan att uppträda som bokens handlande berättarjag John, och författaren John som ibland samtalar med läsaren och kommenterar text och handling. Kul!

Temat kan nog beskrivas i konflikten mellan tidsandans individualitet och drömmen om nära gemenskaper av olika slag, relationen mellan att förverkliga ett jag och förverkliga ett vi, och här finns minst sagt fantasirika sätt att hantera detta.

Och så får vi svaret på vem som mördade Olof Palme.

Det finns en del samband med hans senaste bok ”Himmelstrand” men man behöver inte ha läst den för att uppskatta ”Rörelsen”.

Bra är det även om det inte är hans bästa bok. Välförtjänt som nominerad, men han kommer inte att vinna. Ledare i min ranking är fortfarande ”Allt jag inte minns” av Jonas Hassen Khemiri.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *