Karin Bojs och Karin Johannisson gäster på Bokens Afton 2 februari kl 18.30

Karin Bojs vann Augustpriset 2015 i faktabok klassen med sin bok Min europeiska familj.

Vetenskapsjournalisten
Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta
DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste
studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att
följa spåren bakåt.

Sedan 1980-talet har DNA-tekniken
genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl
kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har
på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia.
Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som
verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att
hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde
för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre
tillbaka.

Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om
hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju
släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och
förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Om Karin Bojs
Karin Bojs är vetenskapsjournalist och författare. Under många år var hon Dagens Nyheters vetenskapsredaktör. För ett par år sedan slutade hon som anställd för att ägna mer tid åt att skriva böcker, men skriver fortfarande krönikor i Dagens Nyheter varje vecka på frilansbasis.

Under hennes journalistiska yrkesbana har hon blivit utnämnd som hedersdoktor vid Stockholms universitet och fått flera stora priser, däribland Kunskapspriset som delas ut av Nationalencyklopedin och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins mediapris.

År 1994 startade Karin Bojs den svenska sektionen av Reportrar utan gränser, en internationell organisation som verkar för pressfrihet.

Läs mer på hennes hemsida, här.

Omdömen
”Karin Bojs väver samman DNA-forskning med sin egen historia”, DN, läs här.
”Svindlande DNA ger rak släktforskning”, Expressen, läs här.
”Min
europeiska familj är så väl underbyggd att även om den var utskriven på
gamla kvitton skulle den vara värd att läsa.” – Borås Tidning

 Karin Johannisson nominerades till Augustpriset 2015 för sin bok Den sårade divan.

Vad är galenskap? Eller, rättare sagt, hur ser den kvinnliga galenskapen ut? Vi känner till diagnoser som hysteri, schizofreni och paranoia, men vet mindre om hur dessa diagnoser kan användas av patienterna själva, som roller eller masker. I Den sårade divan undersöker Karin Johannisson växelspelet mellan individ och sjukidentitet, en identitet patienten själv kan ta över, forma och använda. Man kan underordna sig den – eller ta makten över den.

Titeln syftar på Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. Till skillnad från de flesta kvinnor med psykiatrisk diagnos under 1900-talets första hälft behåller de sin professionella identitet livet igenom. Det gäller också när de är som djupast inne i det sjuka, intagna på sinnessjukhus. Alla tre vistas, kortare eller längre tid, på Beckomberga, ett dårhus, en città dolorosa, inbäddad i en park av imaginär frid.

De är födda ungefär samtidigt, och de drabbas alla av stor ångest. Den blir en central del av deras jag och förs in i olika diagnoser. Allt de därefter gör kommer att betraktas genom detta sjukdomsfilter. Deras eget förhållande till sjukidentiteten är ambivalent. De hanterar den både passivt och aktivt och behåller i varierande grad ett slags egenmakt över den.

De är sårade divor, men på olika sätt.

Karin Johannisson skriver om Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och
Nelly Sachs utifrån deras patientjournaler. Deras öden fälls in i en
kontext av kultur, psykiatri, kön, kropp, sexualitet – allt det som ryms
i bilden av kvinnan under modernitetens 1900-tal.

Kvinnorna i boken
Sigrid Hjertén (1885–1948) är född i Sundsvall. Studerade för Matisse i
Paris på 10-talet. Gift med Isaac Grünewald. Målade ofta heminteriörer,
stadsbilder och porträtt i expressionistisk stil.
Nelly Sachs (1891–1970). Född i Berlin. Hennes böcker brändes på nazisternas bokbål 1933. Flyr till Sverige 1940. Ger ut en handfull diktsamlingar och tilldelas Nobelpriset i litteratur 1966. Utvecklar stark paranoia och bor periodvis på Beckomberga.
Agnes von Krusenstjerna (1894–1940). Uppvuxen i en adlig familj i Stockholm. Efter debuten 1917 skriver hon ett femtontal romaner, bland annat ”Fröknarna von Pahlen”, som ledde till en våldsam debatt om bokens sexuella frispråkighet. Vårdades på mentalsjukhus.

Om Karin Johannisson
Karin Johannisson, är professor emerita i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet
sedan 1996. Hon är ledamot av Gastronomiska akademien sedan 2003, där
hon sitter vid tallrik 9, samt av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala.

Karin Johannisson är specialiserad på medicinhistoria, studerade idé- och lärdomshistoria för Sten Lindroth och Ronny Ambjörnsson vid Göteborgs universitet och kom till Uppsala universitet 1969.

Lyssna på en intervju med Karin Johannisson i Expressen Kultur, här.
Läs en intervju i DN, ”Verklig galenskap står vi inte ut med”,  här.

Omdömen
”ofrånkomlig för dem som vill förstå mer av gender och psykiatri”, Johan Cullberg, SvD
”Var helst ni stöter på något av denna skarpsynta idéhistoriker ska ni stanna till och läsa”, DN
”en enastående bok”, Jönköpings-Posten

Bokens Afton
Karin Bojs och Karin Johannisson är gäster på Bokens Afton, 2 februari kl 18.30. Biljetter (100 kr) finns att köpa i kassan. Endast förköp.

Vad är galenskap? Eller, rättare sagt, hur ser den kvinnliga galenskapen
ut? Vi känner till diagnoser som hysteri, schizofreni och paranoia, men
vet mindre om hur dessa diagnoser kan användas av patienterna själva,
som roller eller masker. I Den sårade divan undersöker Karin
Johannisson växelspelet mellan individ och sjukidentitet, en identitet
patienten själv kan ta över, forma och använda. Man kan underordna sig
den – eller ta makten över den.

Titeln syftar på Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly
Sachs. Till skillnad från de flesta kvinnor med psykiatrisk diagnos
under 1900-talets första hälft behåller de sin professionella identitet
livet igenom. Det gäller också när de är som djupast inne i det sjuka,
intagna på sinnessjukhus. Alla tre vistas, kortare eller längre tid, på
Beckomberga, ett dårhus, en città dolorosa, inbäddad i en park av imaginär frid.

De är födda ungefär samtidigt, och de drabbas alla av stor ångest.
Den blir en central del av deras jag och förs in i olika diagnoser. Allt
de därefter gör kommer att betraktas genom detta sjukdomsfilter. Deras
eget förhållande till sjukidentiteten är ambivalent. De hanterar den
både passivt och aktivt och behåller i varierande grad ett slags
egenmakt över den.

De är sårade divor, men på olika sätt.

Karin Johannisson skriver om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S
utifrån deras patientjournaler. Deras öden fälls in i en kontext av
kultur, psykiatri, kön, kropp, sexualitet – allt det som ryms i bilden
av kvinnan under modernitetens 1900-tal.

”ofrånkomlig för dem som vill förstå mer av gender och psykiatri”, Johan Cullberg, SvD

”Var helst ni stöter på något av denna skarpsynta idéhistoriker ska ni stanna till och läsa”, DN

”en enastående bok”, Jönköpings-Posten – See more at:
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Essaer/D/den-sarade-divan/#sthash.Uhz187FB.dpuf

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *