Monica Gullman har läst Aftonland och Välkommen till Amerika

Linda Boström Knausgård, Välkommen till Amerika
Detta är hennes tredje roman, på 92 sidor. Arvet slår hårt i
flickans släkt. Pappa, bror och flickan har en psykisk bipolär diagnos.  Flickan slutar prata när hon är 11 år. Brodern
spikar igen dörren till sitt rum, han kissar i flaskor som han gömmer under
sängen. Flickan är rädd för sin våldsamme bror.
Pappa får utbrott, alla är rädda för honom, till slut kan de
inte ha honom hemma, han blir inlåst på institution. Mamman, skådespelerskan,
är ljuset i flickans liv, kärleken till henne är stark. Eftersom hon inte talar
får hon en skrivbok av sin mamma. Varje dag tittar mamma i boken om hon skrivit
något. Men flickan kommunicerar inte på något sätt.
En mörk bok, skrämmande läsning. Hittar inget hopp i den.
Uttrycksfullt fullt skrivet av författaren, den biter sig
fast i mitt huvud fast jag egentligen inte vill.
Therese Bohman, Aftonland
Kulturjournalist, som debuterade 2010 med romanen, De
drunknade. Hennes andra bok, Den andra kvinnan kom 2014. Den blev nominerad
till Nordiska Rådets litteraturpris 2015. Hennes nya roman, Aftonland, är
nominerad till Augustpriset 2016.
Bokens huvudkaraktär är Karolina Andersson, Professor i
Konstvetenskap, som det står på hennes dörr på Stockholms Universitet. Hon är singel
samt konst-, alkohol- och sexmissbrukare. Flyttade från sin sambo för sex
månader sedan.  Hon var ständigt otrogen, kände ingen samhörighet eller
passion för sin sambo. Boken utspelar sig i konstens värld, något som författaren
verkar ha en gedigen inblick i. Hon handleder en ung doktorand, Anton, som
flirtar med henne och hon känner sig smickrad. Varför han gör det kommer hon
att förstå så småningom. Hon mår inte bra. Känner att hon lever vid sidan av
livet på något sätt. Åren rinner iväg, hon börjar fundera över de val hon gjort
i livet, ensamheten finns där hela tiden. Rädslan att dö gräver i henne. Det
arbete hon levt för känns inte lika meningsfullt längre.
Läsaren får krypa under skinnet på Karolina och känna hennes
vånda och ensamhet.
Jag blir också imponerad över Therese Bohmans kunskaper i
konstens värld.
Mycket möjligt att hon får Augustpriset 2016.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *