Monica Gullman har läst två böcker

Theodor Kallifatides, Ännu ett liv, 137 sidor skrivna med
stor vånda.
Han  känner att lusten att skriva finns men orden är
borta.
Han säger upp sin skrivarlya dit han gått år efter åt. Kokat
sitt kaffe, satt sig vid sin skrivmaskin, skrivit sina böcker: Ett 30 tal har
det blivit.
Vad ska han göra nu? Livet blir tomt och innehållslöst.
Någonstans finns ju orden?
Han bestämmer sig för att resa till Grekland med sin älskade
hustru Gunilla som han levt tillsammans med i nästan 50 år och där kommer orden!
Så det blir en filosofisk skrift om minnet, språket,
kärleken och döden.
Jag kan ju bara hoppas att det blir fler böcker av denne
författare som levt i Sverige så många år, men är en grek i hjärtat.
Ändå känns  det  som att detta är  hans sista
bok. Jag vill tacka honom för alla fantastiska kärleksromaner han skrivit genom åren. Ingen kan skriva om kärlek som Theodor
Kallifatides
Ibland kan jag läsa en roman av en debutant, som blir en
riktig bladvändare. Språket, handlingen, karaktärerna,  ja allt. Sådan är Erika Olofsson Liljedahls bok, Någonstans brister
himlen
.
Bara den vackra titeln gör att man blir nyfiken på
innehållet. Bohuslän, sent 1920 tal, ett  litet fiskarsamhälle.
13-årige Elis hjälper sin far med fisket och försäljningen av det de får upp i
sina nät. Fadern är en hård och kall människa, modern är mjuk och
kärleksfull. När storasyster Signe en dag försvinner från hemmet avslöjas
en mörk familjehemlighet och Elis värld  rämnar. Elis ger sig ut på en resa, han vill hitta Signe och
övertala henne att komma med hem. Men också få svar varför hon försvann? En resa som också kommer att förändra honom som människa och
han tar de första stegen in i vuxenvärlden. 
En imponerande debutroman, så välskriven och känslofull.
Erik Olofsson Liljedahl kombinerar sitt skrivande med
arbetet som bibliotekarie.
Monica Vängåvans Kulturtant

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *