Sara Stridsberg, Kärlekens Antarktis

”Och det var juni, det var månaden för att försvinna, månaden för att
bli hittad i stycken, månaden för att förlora sitt huvud, sin tunga och
sitt kön.”

En kort stund har hon funnits i världen,
med dess begär, längtan och fruktan. Tills någon valde att släcka hennes
liv och sprida hennes kroppsdelar i landskapet. Men barnen finns, som
en gång var hennes, Valle och Solveig, som har omhändertagits av
myndigheterna och placerats någonstans längs Sverigekartan. Och
föräldrarna Raksha och Ivan fortsätter att finnas, irrande genom
Stockholm och den dödas förlorade värld. Och dödsögonblicket finns, det
tar aldrig någonsin slut.

Sara Stridsbergs nya roman
berättar om den absoluta utsattheten; om grymhet, ensamhet och
moderskärlek. Om det som ändå blir kvar efter att allt försvunnit.
Kärlekens Antarktis är ett hjärtslitande existentiellt drama som
innehåller Stridsbergs karakteristiska blandning av stor litterär tyngd
och tillgänglighet, en originell mix av skräck och skönhet, längtan och
svart förtvivlan. En brutal berättelse om oväntad kärlek, ömhet och ljus
i det totala mörkret.


Recensioner
Bolero i text – ett mästerverk, skriver Anders Larsson i sin recension i sin blogg Kapprakt, som du kan läsa här.

Inga-lill Eriksson har recenserat Sara Stridsbergs bok Kärlekens Antarktis

Sara
Stridsbergs nya roman har blivit rosad av kritikerna och författaren
har redan hunnit vara med i såväl SVT:s Babel som i Sveriges Radios
kulturprogram. Kärlekens Antarktis lanserades så sent som den 6
september i år och sällan har jag sett en så enad, positiv och snabb
reaktion på en roman. Kanske är det ämnet som kittlar, förutom den höga
skönlitterära språkliga kvaliteten.

Vi får som läsare
vara med om en mördad kvinnas dödsögonblick. Med noggrann precision
skildras strypningen och styckningen av kroppen. Kvinnan är prostituerad
och narkotikaberoende sedan många år. Det är en ”torsk” som plockat upp
henne i en bil från gatan och kört ut i skogen till en sjö. Mordet
skildras även utifrån hans perspektiv och vi får bekräftat teorin om att
det inte främst är sexuell lust som driver honom, utan ett maktbegär
och en slapp likgiltighet. Hans uppfattning är att kvinnan lika gärna
kan dö och att hon till och med vill det.

Kan det bli
så mycket värre än så här? Jo, faktiskt. Styckningen av kroppen sker i
skogen och inte på ett obduktionsbord i steril vetenskaplig miljö. Ingen
obducent syns till och inte heller någon rättsläkare. Kroppsdelarna
hamnar i vita resväskor och inte i svarta plastsäckar. Huvudet är dock
fortfarande försvunnet, liksom en del av kvinnans underliv. Ett foto
cirkulerar i pressen, medan mördaren söks. Ingen som läser Sara
Stridsbergs roman kan låta bli att se parallellerna till mordet på
Catrin da Costa., vilket också diskuterats. Detta namn nämns dock inte i
romanen. Tyvärr är det relativt många prostituerade som mördas och Sara
Stridsberg väljer en av dem. Ömsint skildras en utslagen kvinnas
barndom, hennes förhållande till sina omhändertagna barn och till en man
som är barnens far. Mordet hade kunnat skildras utifrån än värre
omständigheter, sanna eller inte. Men då kanske ingen orkat läsa.

Sundsval, 2018-09-23
Ingalill Eriksson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *