Daniel Gustafsson, Odenplan

Daniel Gustafsson

Nominerad till Augustpriset 2019 i kategorin Årets skönlitterära bok.

Han glömmer att ge sin son vantarna på morgonen. Men att ta sig till skolan med ett par nya blir svårare än han tänkt. Från den tillfälliga lägenheten rör han sig ut i stadslandskapet vid Odenplan, där de fashionabla, nyrika gatorna måste ge plats även åt det trasiga och bortsållade. Såväl ovan som under jord pågår livet, eller den livsfientliga strävan efter ordning. I romanen Odenplan bryts personliga skuldtrauman mot omvärldens hårda former, centraleuropeiska minnen slår in i ett sönderfallande medvetande och gör stadens färger och lukter fantasmagoriskt påträngande. Och ett par vantars värde omförhandlas ständigt.

Daniel Gustafsson, född 1972, är översättare från engelska och ungerska. Odenplan är hans första roman.

Sagt om boken

”Här finns ett fantastiskt språk, ett drabbande tema, en intressant
Ulysses-cover och mycket mer, men länge vacklar jag fram och tillbaka inför
frågan om den verkligen är …
Läs Anders Kapps recension här.

”… en värdig och ytterst stilsäker debut som rör sig i en centraleuropeisk tradition som jag förknippar med Peter Handke och Herta Müller…”
/Ulf Karl Olov Nilsson, Svenska Dagbladet

”Daniel Gustafsson skriver med en imponerande säkerhet (…) Texten är avskalad och vackert klar, handlingen både driven och dröjande på ett sätt som faktiskt ibland för tanken till Virginia Woolf.”
/Annina Rabe, Expressen

”Odenplan är framför allt en roman om ett tillstånd, och det är något som författaren framför allt fångar indirekt. Alla dessa detaljrika beskrivningar av till exempel kvarteren runt Odenplan, eller av den långsamma promenaden genom korridoren på en vårdcentral, tjänar till att metodiskt ringa in den här mannens kris. Och Daniel Gustafsson (en sen debutant, född -72) är stilsäker.”
/Lennart Bromander, Aftonbladet

”Gustafsson skapar en spänning besläktad med drömmens naturliga dramaturgi – det man verkligen måste eller vill göra drabbas av en obegriplig tröghet (…) Med associationen som metod öppnas skeendet mot miniberättelser i den större (…) Jag kan verkligen tycka om det sättet att skriva. Det visar att inget ord är oskyldigt, utan alltid en riskfylld påminnelse om något annat, om något som öppnar en fördämning till ett flöde av fler ord och nya bilder.”
/Malin Ullgren, Dagens Nyheter

”Varje skicklig författare vet att den obetydligaste händelse kan bli avgörande om den skrivs på rätt sätt. (…) Daniel Gustafsson har debuterat med en varsamt skriven roman om livets skörhet, och det med den äran.”
/Andrea Lundgren, Göteborgs-Posten

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *