Ann-Helén Laestadius, Straff


Efter den stora succén med ”Stöld” är Ann-Helén Laestadius tillbaka med ”Straff” – en isande vacker och obönhörlig skildring av ett samiskt trauma som gått i arv i generationer.

Det är 1950-tal och renskötarbarnen Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten är sju år när de tas från sina familjer och tvingas gå i nomadskola. Tryggheten byts ut mot en skrämmande tillvaro där samiskan är förbjuden, jojken syndig och husmor straffar dem med riset. Föräldrarna vågar inte protestera och de fina herrarna lyssnar ändå inte.

Trettio år senare har de fem valt olika vägar för att överleva, eller åtminstone försöka förtränga. Men så en dag är husmor tillbaka. Går där på gatan som om ingenting hänt. Och det blir uppenbart att ingen har glömt.

”Straff” är en berättelse baserad på verkliga händelser kring ett av den svenska statens största svek mot samerna. Nomadskolan har krossat generationer och lett till språkförlust, skam och brutna familjeband.

Författaren

Ann-Helén Laestadius, född 1971, är författare och journalist. Hon är uppvuxen i Kiruna och har sina samiska och tornedalska rötter i Nedre Soppero. Sedan 2001 är hon bosatt i Solna.

Hennes elfte bok, Stöld, och första roman för vuxna blev en stor framgång när den kom 2021. Den har älskats av tiotusentals läsare, tilldelats flera utmärkelser, bland annat Årets Bok 2021. Rättigheterna till boken har sålts till 22 länder och filmrättigheterna har sålts till Netflix som kommer att lansera filmen 2024. 2007 debuterade hon med ungdomsboken Sms från Soppero när hon vann en manustävling. 2016 kom ungdomsromanen Tio över ett, som tilldelades Augustpriset i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. 2017 vann hon även Norrlands litteraturpris och var sommarpratare i Sveriges Radios P1.

Recension

Caroline har läst Straff och skriver i sin recension: ”När tystnaden från ord egentligen säger mer än allt. För oj, oj, wow!”

Straff, så säg? Låt mig ta er till 1950-talets Norrbotten och en nomadskola för samiska barn där vi får följa barnens blick och väg i livet. Längs läsningen formas ett språk och en förståelse för hur skolan och tiden där påverkat barnen, deras livsval och blicken på dem själva och livet.

Individen möter kollektivet. Romanens fiktiva ställs intill verklighetens brutala. Nutidens blick fäst mot sanning och liv. Här finns tiden fångad i trauman och trauman som fånge i varje tid. Här är tystnaden som uttryck för allt och samtidigt ett ingenting. Det är liv som hållits tillbaka och vemod som både sätter sig i halsen och snuddar hjärtat.

För den som söker en uppslukande roman som slår verkligheten och varje förväntan på fingrarna är detta läsningen för dig. Omisskännligt omtumlande och, om ens möjligt, ändå väcker frågan: har Laestadius någonsin varit bättre? 

Det är starkt, skildras nära och sätter sig fast som klister över tankar och känslokluster. Berättelsen är angelägen, livet där kryper inpå här och verklighetens grymhet får mig att vilja slå bakut.

Kraften bor i läsupplevelsen som helhet, karaktärsdjupet finns i detaljerna och kvittot på att det är en dra-mig-bakåt-roman syns bäst i min efterföljande stumhet.  

Författaren är orädd men aldrig okänslig. Hennes penna bär klangbotten och kunskap. Aldrig utan vilja att ta verkligheten till läsaren, alltid med stort hjärta, en inkännande ton och en finstämd berättarglädje.  

Ett ögonblicks tystnad uppstår. Eller snarare: orden räcker inte till.  

Straff är djuplodande och dra-mig-baklänges-stark roman om de människor som bär rötter från ett samiskt trauma som gått i arv i generationer. Men också om den okuvliga längtan efter att förstå sig själv, sin historia och alla de frågor man har, hur ont det än gör.

Som ett expresståg rakt i magen med en slagkraft från verklighet, allvar och medmänsklighet. En läsupplevelse med en oemotståndlig kraft värdig den kulturgärning som romanen faktiskt är.

Caroline Nilsson
@carolinesbokhylla

Fler recensioner

Anders Kapp har läst och recenserat Straff och ger sin recension titeln ”Statlig barnmisshandel”.

Efter ett antal mycket framgångsrika och prisbelönta ungdomsböcker debuterade Ann-Helén Laestadius för vuxna med underbara Stöld 2021, en bok som jag tyckte väldigt mycket om. Jag var långt ifrån ensam; Stöld blev bland annat Årets Bok i Sverige, rättigheterna har sålts till tjugotvå länder och den ska lanseras som film nästa år. Så det var med stor förväntan jag läste nya Straff som kommer ut i dag. Tematiken känner vi igen, liksom några andra ägnar sig författaren åt att lyfta fram den samiska historien och inte minst hur illa den svenska makten behandlat den samiska minoriteten på olika sätt. Platsen känner vi också igen; stora delar av handlingen äger rum i några byar nordost om Kiruna, även i själva Kiruna (eller Giron som staden heter på samiska), platser där författaren har sina egna rötter. I övrigt är Straff en mycket annorlunda bok. Generellt sett imponeras jag av författare som efter en stor succé, som Stöld var, inte försöker upprepa framgången med en likartad uppföljare utan tar nya vägar i sitt författarskap. Och visst är det här en stark, viktig, imponerande och mycket läsvärd berättelse men ändå har jag en del invändningar.

Läs hela recensionen här.

1 kommentar på “Ann-Helén Laestadius, Straff

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *