Lennart Bergström 2023 03 17

Bokbranschens årsrapport för 2022

Svenska bokbranschens årsrapport för 2022 har kommit. En gedigen lunta på 100 sidor fullspäckad med statistik i text och diagram. Man kan ägna en hel vecka åt att grotta ned sig i detta. Några saker kan vara värda att notera.

Totalt såldes böcker för nästan 5 miljarder kronor, den näst högsta försäljningen någonsin. Pandemiåret 2021 var högst.

• Andelen utländska böcker ökade med 16%.
• 14 av årets 20 bäst säljande böcker var spänningsromaner.
• De 20 bäst säljande titlarna utgjorde 3,8% av den totala försäljningen.
• 683 808 olika titlar såldes.
• Det såldes 24,3 miljoner tryckta böcker.
• I abonnemangstjänsterna strömmades 45,3 miljoner ljud- och e-böcker

Försäljningen minskade med 2,4% jämfört med 2021. Om man bryter ned detta på de olika kanalerna kan man se att fysisk bokhandel och abonnemangstjänster ökar medan näthandel och dagligvaruhandel minskar, mätt i värde.

• Fysisk bokhandel ökade med +5,5%
• Internetbokhandel minskade med –10,3%
• Dagligvaruhandel minskade med –8,6%
• Digitala abonnemangstjänster ökade med +7,3%

En intressant sak värd att notera är att de som lyssnar på böcker väljer att i stor utsträckning lyssna på äldre böcker, sådana som har funnits på marknaden minst ett år, (något som vi i branschen kallar ”backlist”). I volym var backlistens andel i abonnemangstjänsterna 74%. Man skulle gissa att man väljer att lyssna på nyutkomna böcker men det är inte så. Av fyra lyssnade böcker är tre äldre än ett år.

Man kan därför konstatera att abonnemangstjänsterna inte konkurrerar med den fysiska bokhandeln, som i första hand erbjuder nyutkomna böcker, i någon större utsträckning. Det är i stället så att konkurrensen är om läsarens tid, vilket är nog så viktigt.

I vår bokhandel märker vi av det ökade intresset för äldre böcker, vår ”backlist”. Varje dag hjälper vi kunder att hitta äldre böcker, som ibland kan vara svåra att hitta, men det är en utmaning vi gillar.

En annan intressant sak är att av den totala försäljningsvolymen har den utländska litteraturen ökat till 16%. Den utländska volymen består i huvudsak av skönlitterära böcker på engelska. Sannolikt till den stor del drivet av fenomenet ”Booktok” i appen TikTok.

Förutom utländska böcker var det pocketböcker som drev tillväxten. Antalet sålda pocketböcker ökade med 11%.

Statistiken visar att barnboken är stark i fysisk bokhandel, speciellt för 0-2 år och 12-15 år, som ökade medan böcker för övriga åldrar minskade marginellt.

Som ett resultat av att backlist blivit så intressant för läsupplevelser så innebär det att storsäljarnas andel av den totala försäljningen minskar. Av statistiken framgår att de 20 bäst säljande titlarna utgjorde 3,8% av den totala försäljningen. Tidigare var det helt avgörande för förlagen att man fick en ”storsäljare” så blev det året lönsamt.

Vi kan också se att läsaren inte enbart utnyttjar en kanal eller format för sina läsupplevelser utan rör sig fram och tillbaka mellan köp i butik och på nätet kompletterat med någon abonnemangstjänst. Över tid är det mer av en adderad konsumtion av läsupplevelser än en förflyttning bort från pappersboken.

Martin Gelin publicerade en artikel i Dagens Nyheter den 17 mars, som ger ett perspektiv på den amerikanska bokmarknaden, ”Ny vår för den amerikanska bokhandeln – och de unga läsarna visar vägen”. I USA har försäljningen av romaner från 2019 ökat med hisnande 45% efter pandemin. Det kan bero på att bokbranschen här samtidigt blivit både mer inkluderande och mer elitistisk, skriver han.

– BookTok, den litterära gemenskapen på Tiktok, har förstås också varit en faktor i den ökade försäljningen. Det är knappast lösningen på skönlitteraturens utmaningar, men utgör inte heller något hot mot litterär kvalitet. Tvärtom tycks plattformen ofta fungera som inkörsport till seriös litteratur.

Han avslutar med att konstatera, Vi befinner oss därmed långt från den existentiella kris som präglade bokbranschen i USA för tio år sedan, då ingen verkade tro på romanens integritet, utan allt handlade om att blidka Amazon, ”ställa om till läsning i mobilen” och sälja fler Kindle-singlar.

Vi kan hoppas att Martin Gelin har rätt i sin observation, men det har visat sig att Sverige ligger ett antal år efter USA när ändrade köpvanor och nya koncept introduceras. Se bara på stora handelsgallerior, ett koncept som växte som svampar upp överallt i USA på 50-talet. Med ökande bränslekostnader började konceptet med närhandel växa starkt på galleriornas bekostnad vilket gör att i dag står många köptempel och förfaller, men närbutiker frodas. Den utvecklingen har påbörjats även i Sverige.

Hur kommer 2023 att bli med ökade räntor, hyror och nya avtal? Första kvartalet är snart avverkat och en kvartalsrapport kommer i april, som blir spännande läsning.

Länge leve boken och läsupplevelser!