Ordlista

Vad betyder egentligen böckernas olika bindningar eller bandtyper? Det här är några av böckernas olika format som används i Sverige:

Inbunden
Hårda pärmar, bindning med tråd, vanligen med s k skyddsomslag. Variationer med limning i stället för tråd förekommer. Vanlig storlek är 144 x 216 mm.

Helfranskt band
Inbunden helt klädd i skinn

Halvfranskt band
Inbunden med skinnklädd rygg

Danskt band
Mjukband med invikta flikar och limmad eller trådbunden rygg. Ska inte förväxlas med häftad.
Det är inte helt ovanligt att böcker i originalutgåva kommer ut som danskt band i stället för inbunden.

Board book 
Tjock kartong, hållbara barnböcker för de minsta.

Häftad
Enklare bindning, vanligen med lim, mjuk pärm (enkel pärm, ej invikt som på danskt band). Ofta samma storlek som inbunden.

Flexband
En variant av häftad är flexband. den är ett ett slags lyxigare mjukband där sidorna inte är klistrade mot ryggen. Pärmarna är ofta tjockare än andra mjukband och bandet ger ett rejält intryck. I regel är pärmarna också större än boksidorna.

Kartonnage
Hård pärm utan skyddsomslag, vanligen limmad, enklare bindning och enklare papper.

Pocket
Mjuk pärm, limmad rygg, litet format, 110 x 178 mm, ska få plats i fickan. Om en bok kommer ut i pocket brukar det ta ca 6 -9 månader efter den inbundna originalutgåvan.

Storpocket
Mjuk pärm, limmad rygg. Större format än pocket. Storpocket kommer ibland ut i stället för en ”vanlig” pocket eller mellan den inbundna och pocketutgåvan.

Skillnad mellan storpocket och pocket

Mjukband
Ett nytt format under utveckling. Mjuk pärm, trådbunden eller limmad rygg. Något större format än pocket, 128 x 198 mm. Mer påkostat format. Se nedan.

Spiralbunden
Spiralbunden rygg som gör boken mer flexibel. Vanlig vid exempelvis vägkartor eller kokböcker för barn.

Schweiziskt band
Inlagan är fäst vid baksidan av pärmen men ryggen och framsidan av pärmen är lösa.

Bokformaten utvecklas

Böcker har i många år producerats i ”inbundet” format, med hårda pärmar och skyddsomslag. 1957 lanserade förläggaren Per I Gedin Bonniers Aldusböcker, vilket var den svenska varianten av det internationella bokmarknadsfenomen, som brukar kallas ”the paperback revolution”, alltså pocketböckernas genomslag. Framgångarna fortsatte när Månpocket lanserades på 80-talet och 1989 öppnade den första butiken som bara sålde pocketböcker på Centralstationen i Stockholm. Pocketboken är stark än i dag, 66 år senare.

Pocketboken kommer inte att försvinna. Den förtjänar sin plats som ”slit och släng” läsupplevelse, på resan och på badstranden. Och kommer alltid att vara billigast men kommer också alltid att släppas senare än övriga format.

Vad kommer det nya formatet att kallas?

Det nya formatet har ännu inget namn. Det funderas flitigt i branschen. Journalisten Lasse Winkler och förläggaren Kristoffer Lind har i sin Förlagspodd utlyst en tävling om bästa förslaget och har stannat för ”Mjukband”. Återstår att se vad som fastnar. Tiden får utvisa.