Lennart Bergström, 2023 05 02

Den svenska detaljhandeln drivs i väldigt stor utsträckning av stora ”kedjor”. Som exempel Kapp-Ahl, Åhlens, Media-Markt, Kicks, Cervera, Clas Ohlson, osv. För att inte tala om dagligvaruhandlarna Coop, Willys, Lidl, CityGross, ICA. Även inom restaurangnäringen är en stor andel kedjor, som McDonalds, Max, Burger King och Pizza Hut.

En liten andel av den svenska detaljhandeln är lokala företag, som inte tillhör någon kedja. Det är ofta serviceinriktade företag, som frisörer, mindre klädbutiker, hantverkare.

En kedja kan vara ganska lokal som bara verkar inom ett begränsat geografiskt område. Ett bra exempel är Fanny, som finns på 7 orter i södra norrland.

Kedjorna kan vara av tre huvudtyper. En kedja, som har ett huvudkontor och som äger ett antal butiker på många orter, kallas ”centralägd kedja”. Kedjan ägs ofta av ett investmentbolag och kan vara börsnoterat. Ett bra exempel är Clas Ohlson, med huvudkontor i Insjön (där det hela började) och många butiker över landet. Släktingar till Clas Ohlson äger stora aktieposter i bolaget, men resten av aktierna är spridda på många småägare.

Den andra typen av kedja är franchisekedjan. Där har någon bildat ett bolag med ett framgångsrikt specifikt koncept. När verksamheten börjat gå bra erbjuder bolaget intresserade att ”köpa konceptet” genom att bli franchisetagare. Franchisetagaren betalar en ”franchiseavgift” till bolaget och får då bedriva en rörelse med samma koncept. Någon annan affärsförbindelse finns inte mellan bolaget och franchisetagaren. Detta koncept har blivit populärt, som exempel kan nämnas Jaktia, Elgiganten, O’Learys, Sibylla, Team Sportia, Waynes, SpecSavers, osv.

Den tredje typen är den frivilla fackhandelskedjan. Där har ett antal företag som verkar inom samma bransch beslutat att arbeta tillsammans inom en fackhandelskedja. Man behåller var och en sitt företag, men köper aktier i ett bolag som utgör ”huvudkontor” med några få anställda. Dessutom betalar varje bolag en avgift som finansierar huvudkontoret. Huvudkontorets huvudsakliga uppgift är att förhandla fram bra inköpsavtal för medlemmarna.

Bra exempel är de frivilliga bokhandelskedjorna UGGLAN och BOKIA, (som senare uppgått i Akademibokhandeln).

Varför kedja?

Svaret är enkelt. Stordriftfördelar!

I en värld med allt större konkurrens blir stor starkare. Man blir mer kraftfull i förhandlingar om priser med leverantörer än om man är en liten lokal handlare. Det är stor skillnad om du vill handla för 100 miljoner kronor eller om 10 000 kr. Vem får ett bättre pris, tror du?

En kedja har stordriftsfördelar och kan producera marknadsföringsmaterial till alla butiker, annonsera i nationell television och stora dags- och kvällstidningar, skapa kundklubbar som kan ge fördelar till sina medlemmar, sälja presentkort som gäller i alla kedjans butiker. En kedja har möjlighet att ha anställda som jobbar med marknadsanalys och försöker förstå var marknaden är på väg.

Var är Akademibokhandeln i sammanhanget?

Under många år tampades den av KF centralägda bokhandelskedjan Akademibokhandeln med flera andra bokhandelskedjor. BOKIA, som var en frivillig fackhandelskedja (av typ 3 enligt ovan) var den största konkurrenten, men det fanns även andra kedjor som UGGLAN, JB och andra ännu mindre ”kedjor”.

Under 00-talet ökade konkurrensen stadigt från näthandeln, från dagligvaruhandel och andra kedjor inom andra branscher som även sålde böcker. En tanke om sammanslagning av kedjor uppkom i början av 01-talet vilket resulterade i att vid årsskiftet 2012/2013 slog Akademibokhandeln och BOKIA ihop sina verksamheter och beslutade att bedriva den nya gemensamma bokhandelskedjan under varumärket Akademibokhandeln med ett börsnoterat koncernmoderbolag, Bokusgruppen AB med dotterbolaget Bokhandelsgruppen AB. Akademibokhandeln och Bokus är separata affärsområden inom Bokhandelsgruppen AB. Storägare i koncernmoderbolaget Bokusgruppen AB är investmentbolaget Volati.

Vi som var medlemmar i BOKIA erbjöds från start att vara franchisetagare på varumärket Akademibokhandeln. Det betyder att vi äger vårt bolag Vängåvans Bok & Papper AB, men betalar en franchiseavgift till Akademibokhandeln. I gengäld får vi tillgång till allt som Akademibokhandeln står för, men agerar i allt övrigt helt fristående.

Akademibokhandelskedjan består i dag av 100 butiker över landet, varav 25 är franchisetagare, som vi. Butiken i Birsta är en butik som ägs av Akademibokhandeln.

En liten framtidsspaning

Lite mer statistik. Sverige har knappt 300 bokhandelsbutiker i dag, Sedan 2010 har det startats 51 nya bokhandlar i Sverige. Men 153 stycken har lagts ner. På tio år har var fjärde bokhandel försvunnit och det är de minsta bokhandlarna som främst hotas av nedläggning. Många mindre orter saknar nu bokhandel. Är det bra?

Vad som kommer att hända med bokhandelsbutiker i framtiden är om svår att besvara. Det enda jag vet är att människor kommer även i framtiden att vilja läsa/höra berättelser. Det är leveransformen som kan svänga åt olika håll, mycket beroende på den tekniska utvecklingen. Det blev inte så mycket av e-boken som lanserades med buller och bång på 00-talet. Boken skulle ersättas med en läsplatta. Blev en stor flopp. För några år sedan startade streamingtjänster, ”en bok i örat”, som har blivit en stor framgång. Och, vad blir nästa grej? Ingen aning.

Tittar man på detaljhandelsutvecklingen i USA så ser man en trend att de stora köpcentrumen får allt svårare att överleva. Många står tomma när butikerna flyttat till lokala köpcentrum nära där människor bor och många lokala småföretag blommar upp. Kanske en följd av stigande bränslepriser och en ökande medvetenhet om klimatet. Det som händer i USA kommer nästan alltid till Europa, fast 5-10 år senare. Kanske är det så Sundsvalls stadskärna kommer att uppleva en renässans när så många kommer att bo i eller strax utanför på cykelavstånd.

I Storbritannien köper varje person tio böcker per år. I Sverige är motsvarande siffra 2,5. Det vore en intressant spaning att grotta ner sig i varför vi svenskar köper så få böcker. Kan det vara en kulturell skillnad? Pris? Tillgång?

Med den artificiella intelligensens hastiga framväxt är det väl inte helt orealistiskt att det inom en nära framtid kommer att finnas butiker som är helt automatiserade och betjänas av en AI-chatrobot, som har alla svar som någon kan komma på. En plockrobot kilar runt på lagret och blixtsnabbt levererar den efterfrågade produkten.

En hemsk tanke för oss som lever nu, men kanske helt normal för de som föds i detta decennium? Vill vi ha det så blir det så.

Hmpf.

Tidigare artiklar i serien Bokhandeln bakom kulisserna

Del 1: Hur har vi hamnat där vi är i dag?

Del 2: Att hålla koll på vad vi har, Inventering