Något har hänt med folkvettet. Det märks på många sätt, till exempel när någon står i vägen på trottoaren, stirrandes ner i mobilen och är fullt inbegripen i ett högljutt samtal om sitt senaste läkarbesök – med högtalarfunktionen påslagen. Vår omvärld tycks idag domineras av smitare som dumpar kundvagnar, platsbarbarer som fulpaxar solstolar, spontanitetssadister som kommer på oväntat besök, och, inte minst, icke-frågare som pratar en hel middag utan att visa minsta intresse för sitt bordssällskap.

Niklas Källner och Kjell Eriksson går till botten med vad det är som skaver i det moderna samspelet och reder ut något som borde vara självklart: hur vi beter oss mot varandra. Med värme, humor och en stor portion självdistans blandar de forskning, vardagsobservationer, samtidsspaningar och konkreta tips. Det är roligt, relevant och ofta förbluffande.

“Folkvett” handlar inte om att hålla champagneglaset på rätt sätt – utan om att hålla ihop som människor. Det här är boken för dig som vill förstå vår tid, skratta igenkännande och kanske bli lite mer hyfsad på kuppen.

Niklas Källner och Kjell Eriksson är välkända berättare med lång erfarenhet från tv, radio och scen. Tillsammans skapar de folkbildning med skärpa och hjärta.

Recension

Ingalill Eriksson har läst Hur vårt kan det v ara? Det här är hennes recension.

Hör du till dem som vill prata och vara med överallt? Det kan handla om föreningslivet, på nätet eller ”in real life”. Andra människor blir trötta på dig, alldeles matta eller irriterade, när du ideligen upprepar ditt mönster. Du märker ingenting, utan betraktar dig som en god social människa.

Detta beteende kan vara tecken på psykisk sjukdom, grundat i ett behov av att ständigt synas och höras. Men det kan också bara vara en brist på folkvett. Liksom det finns brister i sjukdomsinsikt, finns det också brister i folkvetts-insikt. Två författare som vill råda bot på det senare är Kjell Eriksson och Niklas Källner, som nyligen gett ut boken Folkvett. De skriver om samtalsklimatet, som ofta ger upphov till irritation och starka känslor. Främsta orsaken är att en människa (eller ganska många) sätter sig själv i centrum och vägrar lägga märke till att det finns andra i rummet, som kanske vill prata och uttrycka en åsikt, utifrån sina egna erfarenheter.

Men författarna går vidare med en rad exempel, som inte har med språket att göra, utan är av mer fysisk och kroppslig karaktär. Det handlar om att ha en stor ryggsäck på ryggen, medan man tränger sig i på en fullsatt buss eller i tunnelbanevagnen. Ibland får ryggsäcken ett eget säte, för att få den aktuelle resenären mer luft och utrymme på färden, medan andra trängs i mittgången. I trafiken kör vi för snabbt och ryckigt eller för sakta och följer inte en rytm, som hör till god ton. Inte blinkar vi i rondeller. Ett dåligt trafik-beteende handlar om både kvinnor och män. Här tycker jag att författarna håller en god ton genom att i hela boken ta upp exempel på såväl män som kvinnor utan folkvett. Författarna ger också egna exempel från eget liv i dagens samhälle.

Boken är pedagogiskt upplagd med råd och rön. Vi serveras punkter och pekpinnar, med glimten i ögat, vilket lockar till fortsatt läsning. Läsaren kan med igenkänning få lite självinsikt, men också en förstärkning i sina vardagliga observationer av hur andra beter sig, utan den smidighet som krävs i mänskligt umgänge idag.

Sundsvall den 23 september 2026

Ingalill Eriksson