Maria Adolfsson, Spring eller dö


Det är fullsatt i hamnen den soliga septemberdag när Doggerlands första pridefestival ska gå av stapeln och valspurten närmar sig. Men plötsligt förbyts den uppsluppna stämningen i skräck. Någon skjuter rakt in i folkmassan. När polisen anländer är gärningsmannen redan död.

Den höggravida kriminalinspektören Karen Eiken Hornby är fast besluten att ta reda på mördarens motiv och kartlägga hans sista tid i livet. Det hon upptäcker försätter både henne själv och andra i fara.

Författaren

Maria Adolfsson är född 1958 i Stockholm och hade en annan karriär innan hon blev författare, har bland annat arbetat som presstalesman för SL. Hon debuterade som författare 2008 med romanen … alla för en men genombrottet kom med hennes andra bok, Felsteg från 2018, den första boken om kriminalinspektör Karen Eiken Hornby och Doggerland. Serien har blivit mycket framgångsrik, har sålts till närmare tjugo länder och hon arbetar numera på heltid som författare. Spring eller dö är den fjärde Doggerlandsboken.


Recension

Anders Kapp har läst Spring eller dö och utbrister ”Bästa pandemiresan går till Doggerland”

Mitt i alla pandemirestriktioner såg jag en ovanligt kul och lockande reseannons i morse med ett resmål som redan fångat mig: Doggerland. Reseledare är naturligtvis Maria Adolfsson som med sin nya Spring eller dö ger oss en fjärde utfärd till detta örike, en helt covidsäker resa där vi vid ankomsten möter den oförlikneliga kriminalinspektören Karen Eiken Hornby, nu 49 år, höggravid och minst lika engagerat, envetet och egensinnigt som vanligt på jakt efter svaren; vem är den ansvariga bakom masskjutningen när Doggerlands första pridefestival ska genomföras? Det här är en författare som utvecklas och bara blir bättre för varje bok; miljöer, karaktärer, intrig, språk samarbetar nära för att ge oss alla vår bästa påskresa. Du är också välkommen att följa med på en minst sagt upplevelserik färd med många reskamrater; Adolfssons böcker säljs nu i närmare tjugo länder.

Att bygga hela länder är extremt ovanligt inom spänningslitteraturen (mycket vanligare inom fantasy, scifi och utopier/dystopier) och bara grundinvesteringen är enorm. Öriket Doggerland finns i Nordsjön mellan Skandinavien och Storbritannien och är komplett med geografi, historia, språk, sedvänjor, valuta, näringsliv, politik, kultur, maträtter och naturligtvis massor av intressanta människor. Det är i sig galet imponerande. Till skillnad från andra imponerande skapelser, som till exempel den värld som Tolkien skapade för Sagan om ringen, är Doggerland ett mycket realistiskt europeiskt land med influenser främst från Norden och Storbritannien. En annan viktig skillnad från fantasyvärldarnas serier är att böckerna är fristående; det är inget problem att läsa den nya boken utan att ha läst de tidigare, men har du en gång blivit smittad av Doggerlandfeber lär du vilja läsa flera.

Nåväl, en konstruktion kan vara hur imponerande som helst, det viktigaste är ändå vad konstruktionen används till, hur den fylls med ett innehåll som engagerar oss läsare.

Det är en solig septemberdag, månadens sista lördag, och fullt av folk i huvudstaden Dunker. Det är trångt på gatorna och helt fullsatt på alla restauranger i hamnområdet. Utöver det fina vädret är det mycket som samtidigt lockat ut så många människor. Doggerlands första pridefestival ska genomföras och valkampanjen befinner sig i slutspurten med många aktiviteter. Många firar också att frijakten ska börja vid midnatt, en viktig tid för många jägare som enligt traditionen markerar sin glädje genom att skjuta lösa skott i luften.

Det glada sorlet avbryts plötsligt av skarpa skott från ett automatgevär; någon skjuter rakt in i folkmassan, sju människor dödas, ännu fler skadas mer eller mindre svårt. Det är det värsta som någonsin hänt i landet, har Doggerland drabbats av sin första terrorattack?

I folkmassan finns en av spänningslitteraturens bästa huvudpersoner, kriminalinspektör Karen Eiken Hornby. Vid 49 års ålder har hon oväntat blivit gravid och enligt beräkningarna är det bara fyra veckor kvar så hon är rätt otymplig där hon sitter vid ett långbord tillsammans med vänner. Hon lyckas ändå ta sig i skydd under bordet och får syn på varifrån skottlossningen kommer. Det tar tid innan hennes kolleger kan ta sig dit och då har skottlossningen slutat för en bra stund sedan; de hittar geväret och en död man men inga som helst svar på vad det egentligen är som hänt.

Det är starten för landets största polisutredning någonsin. Karen skulle ha tagit ledigt de sista veckorna innan förlossningen men så blir det inte alls. Många olika spår prövas i försöken att hitta svar, en av teorierna utvecklas i en mycket snygg parallell till den kända filmen Falling down.

Utredningen finns i centrum men runt den skapar författaren många intressanta sidoberättelser

Det vimlar av mycket välutvecklade karaktärer som vi kommer nära. Här finns Karens återkommande poliskolleger, människorna i hennes privata liv och människor som på olika sätt är inblandade i fallet. Vi får intressanta inblickar i en doggerska överklassen, bland annat bestående av den rika familjen Smeed som upprördes när en av dem valde att bli polis. Det är Karens chef Jounas Smeed, som hon har en mycket blandad relation till, och den blir inte enklare av att Jounas dotter Sigrid valt att flytta in hos Karen i stället för att bo hos pappa. Det blir helt obegripligt när det verkar som om Jounas och en av Karens bästa vänner Marike Estrup, inflyttad keramiker från Danmark, har något på gång?

En annan del av överklassen är familjen Brander som också blev upprörd när dottern Agnes valde att gifta sig med Per Hader, en man som inte alls nådde upp till en passande nivå för familjen. Per har kämpat på genom åren, har ett bra jobb, men den frostiga relationen till Agnes föräldrar sliter på honom. Agnes nu 90-åriga pappa har ett valspråk: det gäller att springa eller dö; att springa handlar för honom aldrig om att fly, tvärt om. Och där finns förklaringen till den nya bokens titel.

Pappa till den baby som växer i Karens mage är Leo Friis, internationellt känd rockmusiker som efter en total krasch hamnade som inneboende i ett lillstugan på Karens tomt. Han arbetar sig tillbaka till livet och är numera studiomusiker vid extremt framgångsrika produktionsbolaget KGB Production (Kore, Gordon och Brynn). Hur ska det bli Karen och Leos relation egentligen? Karen har också en komplex relation till mamma Eleanor men mammans nya pojkvän Harry Lampard och Leo har funnit varandra, inte minst i en omfattande vindsrenovering i huset som också är Karens barndomshem; hon förstår inte alls varför det ska vara nödvändigt och det ständiga oljudet är så irriterande. Där finns också kartonger med minnen från en tid som hon absolut inte vill ha någon som helst kontakt med.

Här finns också fler aktuella teman som våld mot kvinnor, MC-gäng och högerpopulism som vävs in i berättelsen. Det finns många ingredienser men eftersom de hanteras av en mästerkock bildar de en helhet som det är en fröjd att avnjuta. Ett bländande språk och en intelligent intrig bidrar starkt till att skapa en Doggerlandsresa som alla deltagare kommer att minnas med glädje.

Det verkliga Doggerland för 10 000 år sedan.

Doggerland

Författarens konstruktion har en verklig förhistoria. Doggerland var en gång i tiden ett landområde i Nordsjön under den senaste istiden och flera tusen år efter istidens slut. Landmassan utgjorde först en landförbindelse mellan Storbritannien och Danmark. Ungefär för 6000–7000 år sedan började de sista mest höglänta delarna, nuvarande Doggers bankar, försvinna.

Anders Kapp, 2021-04-01
Text från bloggen Kapprakt


Beställ boken

Vi kan reservera denna titel åt dig, för avhämtning i butiken eller för hemleverans.
Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig med pris och leveranstid. Då kan du också välja om du vill ha hemleverans eller hämta i butiken.