Monica recenserar två böcker

Jenny Fagerlund, Början på något nytt

En favoritförfattare i genren feelgoodlitteratur.

Båstad är platsen, tre karaktärer. Johanna som flyttat med sin man och två barn från Stockholm, sagt upp sig från jobbet på Skatteverket efter 15 år. Nu ska hon äntligen få tid att skriva den där romanen hon drömt om så länge. Men det går inte så bra. Alex, som kommit på sin sambo, Fredrik med att vara otrogen. Hon är en influenser, har ca 300.000 följare. Hon har dragit till den stuga hon har i Båstad med  moster för att slicka sina sår. Mona som nyss blivit uppsagd från sitt jobb som flygvärdinna, visserligen fyllda 60 år men hon hade gärna jobbat några år till. Hon är bitter och arg vilket går ut över hennes stackars man, Tage, där hemma. Johanna försöker anpassa sig, hennes man, Jack, är uppvuxen i Båstad, han har sina barndomsvänner där. Men Johanna bemöts av kyla av deras fruar hur hon än försöker smälta in, förstår inte varför. Jack slätar över och tycker att hon överreagerar. Alex har sin barndomsvän Pontus som ser till att hon kommer på fötter. Hon vill inte bli tröstad men han ger sig inte utan tjatar på med promenader och cykelturer i de vackra omgivningarna. Mona sitter i huset, dricker vin och irriterar sig på Tage och alla störiga grannar runt omkring. Så av en slump träffas dessa tre kvinnor, sakta börjar en vänskap spira. Efter en del tjafs börjar de hjälpa och stötta varandra.

Johanna att våga sätta ner foten mot de som mobbar henne och ifrågasätta varför Jack inte stöttat henne och berättat sanningen, varför han då för 15 år sedan hastigt lämnat Båstad. Alex att förstå att den rätta kärleken funnits närmare än hon förstått. Men då är det kanske försent? Mona att komma till insikt att livet inte är slut vid 60 och att orka gå vidare trots allt svårt som hänt.

En bok jag läste med både skratt och gråt. En bok jag läste sakta de sista kapitlen, ville ju inte att den skulle ta slut. Men slutet är gott. Det var ju en Feelgoodroman av en favoritförfattare.

Ramona Ivener, Nattväkten

En imponerande debut i genren spänningslitteratur.

Boken börjar dramatiskt med en brutal våldtäkt. Dagen efter får kriminalutredaren David Ritter rycka ut, en kvinna har hittats död i en trädgård, svårt skändad. Husets ägare och en ung man från grannhuset är försvunna. Den döda visar sig ha siffran åtta inristad bakom ett öra. Några dagar senare sker ytterligare ett makabert mord, denna gång på en ung kvinna, student, hon har siffran sju inristad bakom sitt öra. Nu befarar Ritter och hans kollegor att de har en seriemördare i staden. Samtidigt har Ritter problem med en kvinnlig kollega, hon stalkar honom och bjuder oblygt ut sig trots att hon är flickvän till Paul, en kollega. Hon är dessutom systerdotter till hans chef och han har motvilligt blivit tvungen att ta med henne i sin grupp av utredare. Rittter inser att han måste ta hjälp av en rättspsykolog. Han väljer Julie Clans, vacker och smart, han blir attraherad av henne. Hon visar sig ha vissa kopplingar till de mördade kvinnorna och blir av Ritters kollegor misstänkt för inblandning i morden. De två männen som försvunnit visar sig vara kidnappade och utsätts för grov misshandel  av en maskerad man.

Jag är så imponerad över hur smart författaren får ihop handlingen. Så skickligt hon knyter ihop alla trådar i de sista sidorna i boken, kunde inte ens ana att upplösningen skulle bli så överraskande. David Ritter är en karaktär jag vill fortsätta följa och som av en slump kommer del två i serien i februari 2022. Den ser jag fram emot.

Monica Gullman