Mari Jungstedt, Den sista utposten


En sensommarkväll hittas en kvinna ihjälskjuten i ett ödetorp ute vid Petesviken på den sydvästra delen av Gotland.

Dådet sprider skräck bland gotlänningarna och kommissarie Anders Knutas ställs inför ett fall som leder honom till fasansfulla upptäckter långt ute på den idylliska landsbygden.

Samtidigt brottas han med sin nya livssituation, att försöka få ihop det stundande pensionärslivet med rollen som småbarnsförälder. Medan jakten på gärningsmannen pågår planeras fler dåd i det tysta från en avlägsen och otillgänglig del av ön.

Mari Jungstedt

Mari Jungstedt är en av Sveriges mest framgångsrika spänningsförfattare med 7,5 miljoner sålda böcker bara i Sverige och med sina böcker utgivna i över 20 länder världen över. Mari arbetade som journalist, bland annat på Ekot och som nyhetsankare på SVT, innan hon började skriva kriminalromaner. Debuten kom 2003 med Den du inte ser, där kommissarie Anders Knutas och hans kolleger vid Visbypolisen för första gången presenterades. Sedan dess har hon skrivit ytterligare sjutton böcker i Gotlandsserien och två i Gran Canaria-serien. Sommaren 2020 utkom Innan molnen kommer, den första boken i Málagasviten, där den andra delen utgörs av Andra sidan månen (2022). Tidningen The Times har kallat henne ”One of Scandinavia’s best crime writers”. Hon nominerades till BookBeats pris Årets svenska deckarförfattare 2023. 2024 nominerades hon även till Storytel Awards i spänningskategorin för Det slutna rummet.

Recension

Hurra för Knutas som fyller sextiosex

Jag har haft rätt blandat flyt med min läsning på senaste tiden och då är det väldigt tryggt och behagligt att öppna en ny bok av Marie Jungstedt. Den sista utposten är den artonde i hennes Knutasserie, och redan på förhand kan man vara säker på att få möta en text av hög kvalitet. Jag har absolut inte läst alla, men tillräckligt många för att jag ska känna mig hemma direkt. Bland mycket annat får vi här vara med när Anders Knutas fyller sextiosex en vacker sensommardag tillsammans med sambon Karin, deras lilla Lydia, tre månader, och tre vuxna barn med deras respektive samlade runt ett dignande lunchbord i trädgården på landet när en av mina favoritkaraktärer överraskande dyker upp lagom till kaffet; Anders exfru Line kommer och hälsar på från Köpenhamn och hon är lilla och späda Karins totala motsats: en frodig och energisk kvinna klädd i starka färger, som pratar hela tiden, fylld av glädje och entusiasm tar hon gärna all plats som finns i rummet. Underbar scen. Stackars Karin. Själva fallet i den här boken är knappast seriens bästa men det är inte huvudmotivet för min läsning; jag vill följa karaktärerna och njuta av en kvalitetstext med språk och berättarteknik på högsta elitnivå.

Läs Anders Kapps recension här.