Claire Lynch, Mamma Pappa Barn

Mamma pappa barn är en hjärtskärande och hoppfull berättelse om kärlek och förlust, intimitet och orättvisa, vårdnad och omsorg, och om det är möjligt att läka såren från det förflutna i en förändrad värld.

Banner: Claire Lynch, Mamma Pappa Barn

1982 Dawn är en ung mamma som fortfarande håller på att anpassa sig till livet med sin man när Hazel lyser upp hennes värld. De har ett band som är omöjligt att motstå, och plötsligt är livet mer komplicerat, och mer lyckligt, än Dawn någonsin förväntat sig. Men hon har ansvar och åtaganden. Hon har en dotter.

2022 Heron har just fått nyheter från sin läkare som vänder upp och ner på allt. Han är en äldre man, fast i vanor och en stillsam tillvaro. Att berätta för Maggie, hans enda barn – den person som hans liv har kretsat kring – verkar omöjligt. Heron kan inte berätta för henne om sin diagnos, precis som han inte kan avslöja alla de andra hemligheter han har hållit från henne i så många år.

FÖRFATTAREN:

Claire Lynch har en doktorsexamen från University of Oxford och är professor i engelska och kreativt skrivande. Hennes verk har publicerats i The Washington Post och på BBC Radio. Hon bor i Windsor, England, med sin fru och sina tre döttrar.

BOKFAKTA: Mamma Pappa Barn

Förlag: Bokfabriken
ISBN: 9789180321327
Utgiven: 2025
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Sidor: 219 s
Genre: Skönlitteratur

SAGT OM BOKEN:

“Denna stillsamt hjärtskärande roman tog mig en dag att läsa, och jag kommer att tänka på den för alltid.” – Barbara Kingsolver, författare till Demon Copperhead

RECENSIONER: Mamma Pappa Barn

Dawn är gift med Henry (Heron) som han kallas, de har en liten dotter, Maggie, tre år. När Dawn träffar Hazel blir hon hjälplöst förälskad. Året är 1982. Hon berättar för Heron, han säger, ”du är äcklig”. Han får bli en ensam pappa till Maggie för så säger lagen enligt hans advokat och de sociala myndigheterna. Dawn får packa en väska och flytta, Hon har ingen rätt till sitt barn.

Maggie gråter efter sin mamma men Heron är en tålmodig pappa. Maggie vänjer sig vid att det är de två. Pappa och Barn. Åren går, Maggie blir vuxen, får en egen familj.

2022 får Heron sin diagnos, cancer. Han avvaktar med att berätta för Maggie, hans tid är utmätt. Han börjar rensa bland kartongerna på vinden, Maggie hjälper honom. Då berättar han, visar henne brevet från onkologen. I den sista lådan hittar hon ett brunt kuvert med några gamla brev. Hon lägger dem åt sidan och läser när hon blir ensam. Det är brev en kvinna skrivit till hennes mamma.

En tankeväckande bok. Personerna i boken är fiktiva men berättelsen stämmer med hur man såg på homosexualitet på 1990 talet i England. Särskilt lesbiska kvinnor/mödrar som blev fråntagna sina barn.

En välskriven roman, hjärtskärande och ömsint. En mamma som tvingats lämna sitt barn, en pappa som gör så gott han kan efter sin förmåga.

Boken får 4/5 i betyg

/ Monica Gullman

PS. Boken finns med i Låna&Läs 2025/26.