Hej! Tack för uppmärksamheten. Det är ett ganska vanligt avslut på ett föredrag. Men just denna gång var det extra betydelsebärande. Föredraget hade handlat om svenskt teckenspråk och dess väg mot att bli betraktat som ett språk i sin egen rätt. Och en av dem som talade gjorde det på teckenspråk. Det passade alltså sämre att säga: tack för att ni lyssnat. Föredraget var en del av språkpolitikens dag, som firades traditionsenligt med ett seminarium och mingel i Språkrådets lokaler i Stockholm. Språkrådet är en del av den svenska språkmyndigheten. Rådet är känt för att de svarar på språkfrågor och för den årliga nyordslistan som man sammanställer tillsammans med Språktidningen. På en presskonferens samtidigt med seminariet hade statsministern deklarerat krampaus. Det blev genast ett av samtalsämnena på det efterföljande minglet. Vi höll avstånd, kommenterade nya restriktioner och skämtade om huruvida man skulle ta paus för att kramas eller paus från att kramas. Kanske blir krampaus ett av nyorden på listan. Språkpolitikens dag firas den 7 december till minne av att Riksdagen just den dagen år 2005 antog fyra språkpolitiska mål: * Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. * Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. * Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. * Alla ska ha rätt till språk, oavsett modersmål. De språkpolitiska målen utgjorde sedan grund för den språklag som antogs 2009. Sista föredraget på seminariet handlade alltså om teckenspråk och fokuserad därmed på den fjärde punkten i de språkpolitiska målen. I föredraget gavs en översikt över hur teckenspråkiga behandlats historiskt, teckenspråkets väg till att bli betraktat som ett språk och de dilemman som återstår för teckenspråkiga idag. Kan teckenspråkiga delta i samhällslivet på samma villkor som hörande? Även om mycket blivit bättre, finns det fortfarande hinder för teckenspråkiga. Ett är att en teckenspråkig elev har svårt att få den språkundervisning alla skolbarn har rätt till. Som skollagen är skriven är det till exempel inte möjligt att driva en skola för teckenspråkiga. Samtidigt som föredragshållaren avslutade och tackade för publikens uppmärksamhet ställde han frågan ”har ni syssnat eller lyssnat?” Ordet syssna betyder lyssna med synen, till exempel kan man syssna på någon som talar teckenspråk. Ordet var med på Språkrådets och Språktidningens nyordslista 2019. Ibland kan det vara bra att vara specifik. Just denna gång blev det dock lite extra utmanande. En del av föredraget hölls på svenskt teckenspråk. Samtidigt simultantolkades föredraget till talad svenska. En del lyssnade med andra ord, medan några syssnade. Men alla gav föredragshållaren och teckenspråket uppmärksamhet. Det borde vi göra fler dagar på året än på språkpolitikens dag. /Patrik Vill du prenumerera på Bokonsdag skicka ett mejl till kommunikation@norstedts.se |
Relaterade inlägg...
Cecilia Ekhem, Vapenlös
När Marion börjar nysta i barndomsvännens försvinnande sätts ett händelseförlopp i rullning som hon aldrig kunnat föreställa sig. Den förr så lågmälda vardagen förvandlas till en jakt efter sanning, närhet och svar. I takt med att fler bitar läggs till pusslet kommer hon närmare gåtans lösning, och närmare den kärlek hon aldrig kunnat släppa.
Monica tipsar om sina fynd i årets bokrea
ROMANER Kerstin Ekman, Löpa varg Anthony Doerr, En bättre värld Jeanine Cummins, Amerikansk jord Moa Herngren, Skilsmässan Anna Karin Palm, Jag skriver över ditt ansikte Colson Whitehead, Harlem Shuffle SPÄNNING…
Recension: Lite död runt ögonen av David Ärleman
En roman om en man, Arto, som är missbrukare, Hans sambo Sofia hittas död av en överdos, med en spruta i armvecket. Arto blir ensam ansvarig pappa till Bodil sex…
Bokhandlarn möter Eveline Santner
Eveline Santner är en bokslukare och storläsare. Hon är sedan många år också samtalsledare i flera bokcirklar, bland andra i Vängåvans Litterära Sällskap under 2020. Se gärna en film där Eveline tipsar om…