Åke Edwardson, Det trettonde fallet

Erik Winter är tillbaka!


Kriminalkommissarie Erik Winter har varit hos familjen i Marbella. På planet hem lägger han märke till ett tyst par. I Sverige hamnar han i bilen efter dem. Plötsligt gör parets bil en våldsam gir och kör med fruktansvärd kraft in i klippväggen. Kvinnan i bilen heter Sara Brendner. Samma Sara Brendner blev trettio år tidigare vittne till det våldsamma mordet på hennes pappa, ett mord som aldrig klarades upp.

Författaren

Åke Edwardson är född 10 mars 1953 i Tranås. Han växte upp i några samhällen i Småland, hjälpte sin pappa i hans konditori och jobbade sedan bland annat som maskinsnickare. Men Åke Edwardson hade en längtan bort, en ensam längtan. Edwardson har ett förflutet som bland annat, journalist, pressofficer för FN i Mellanöstern och lärare vid Journalisthögskolan i Göteborg. Han har publicerat två läroböcker i journalistik, Göra tidning (1994) och Börja skriva (1996).

Edwardson debuterade som skönlitterär författare 1995 med Till allt som varit dött, som tilldelades Svenska Deckarakademins debutantpris. I Dans med en ängel (1997) introducerades kriminalkommissarie Erik Winter som huvudperson, med Göteborg som scen, och boken fick Svenska Deckarakademins Stora Pris för 1997 års bästa svenska kriminalroman. Romanerna om Erik Winter har med den nya boken nu blivit tretton till antalet och sålts i omkring sju miljoner exemplar på tjugoåtta språk. De tio första romanerna har blivit TV-serie med Johan Gry och sedan Magnus Krepper i huvudrollen och visats i många länder. I början av 2019 köpte en regissör och hans produktionsbolag i Hollywood filmrättigheterna till Winterromanen Rum nummer 10 med option på övriga böcker i serien.

Parallellt med kriminallitteraturen har Åke Edwardson skrivit prisbelönta romaner, novellsamlingar och ungdomsböcker, bland annat Genomresa (noveller, 1999), Jukebox (roman, 2003), Samurajsommar (ungdomsroman, 2005), Drakmånad (ungdomsroman, 2006) och Svalorna flyger så högt att ingen kan se dem (roman, 2010). Miljön i dessa böcker är oftast landsbygden, framför allt det småländska höglandet som blivit scen för karaktärerna, oftast rotlösa, på väg någonstans, många gånger i cirkel och utan förmåga att sätta ner fötterna i det egna livet. I september 2019 publicerade Edwardson romanen Bungalow, hans tjugofemte bok, som kombinerar de två spåren i hans prosa – det urbana och landsbygden.

Åke Edwardson delar sin tid främst mellan Göteborg och en kyrkby på höglandet utanför Sävsjö. När han inte skriver kör han motorcykel (Triumph Bonneville SE) och lagar mat, dock inte samtidigt.

”Det trettonde fallet” är en gastkramande spänningsroman där vi återser Erik Winter och hans kollegor vid Göteborgspolisen.

Recension

Anders Kapp: ”Winterspänning med receptpärlor”

Åke Edwardsons serie om kriminalkommissarie Erik Winter i Göteborg är en av Sveriges mest framgångsrika; såld i över sju miljoner exemplar, översatt till tjugoåtta språk och har fått mängder av priser. Den första delen kom 1997 och för femton år sedan var han tydlig med att det skulle stanna vid tio böcker. Men så kom det två till 2012-13 och för ett par år sedan, i samband med ett filmavtal för den sjunde boken, föddes idéerna till ytterligare en, Det trettonde fallet, som kom ut fredagen den trettonde (augusti) naturligtvis. Det är en fröjd att få återse Erik Winter och människorna i hans omgivning samtidigt som det är en njutning att åter få läsa en av genrens främsta stilister. Utöver allt annat får vi på köpet ett antal lockande recept.

Erik Winter och hustrun Angela har blivit särbos. Hon bor med döttrarna Elsa och Lilly i Marbella och han i Göteborg. Hon är delägare i en klinik i Spanien, trivs med jobbet och livet, han försökte under två år men till slut klarade Erik inte av sysslolösheten; han flyttade tillbaka och återgick till polisjobbet i Göteborg. De trivs inte som särbos, pratar i telefon hela tiden och kanske kan hon tänka sig att flytta tillbaka om han ser till att äntligen bygga huset på den tomt vid havet som han haft sedan länge.

När berättelsen börjar har Erik just varit och hälsat på sin familj och är på väg tillbaka. Redan på flygplatsen i Málaga lägger han märke till ett svenskt par i fyrtioårsåldern; de är märkligt tysta och verkar nedstämda. Han ser dem på planet, igen vid bagagebandet på Landvetter och råkar hamna efter deras bil på vägen in mot Göteborg. Det går fort och plötsligt svänger bilen framför honom tvärt, kör igenom skyddsräcket och rakt in i en bergvägg. Mannen dör direkt men kvinnan överlever mirakulöst; hamnar i koma, svävar mellan liv och död.

Kvinnan i bilen heter Sara Brendner, ett namn som de äldre poliserna känner igen. För trettio år sedan, när hon var tio år, var hon vittne till det våldsamma mordet på sin pappa, ett mord som aldrig klarades upp. Då var Erik Winter ny som polis, var en av de första som kom till huset där mordet inträffade men hade ingen direkt roll i utredningen, det var flera år senare som han blev kriminalpolis. Men nu får han anledning att gå in i den gamla utredningen, bland mycket annat lyssnar han om och om igen på inspelade förhör med den lilla flickan Sara. Texten varieras också med insprängda avsnitt från den dagbok som Sara skrev då.

Snabbt inträffar flera olika händelser. Unge psykologstudenten Jonas Borgman hittas mördad, det ser ut som en avrättning. Senare hittas hans flickvän Ylva Berg också mördad. I samband med en rivning hittas ett inmurat skelett, det visar sig vara en kriminell man som försvann för trettio år sedan. Man börjar ana samband mellan händelserna.

Vi får återse Eriks närmaste kollega Bertil Ringmar som är några år äldre, han närmar sig pensionen, både en mentor och en nära vän, de två är nästan som bröder. Sedan lång tid tillbaka har de utvecklat en speciell arbetsmetod med fria och detaljerade associationer där de gemensamt skapar olika scenarier över tänkbara händelseförlopp. Dessa dialoger är en av många källor till läsglädje.

Vi får också återse det omaka paret Fredrik Halders och Aneta Djanali, partners i både polisjobbet och i privatlivet. Här finns flera andra gamla bekanta men också några nya karaktärer som snabbt växer ut till varierade och komplexa människor som det blir intressant att följa.

Erik Winter är som vanligt ovanlig som huvudperson i deckarserier; på många sätt en snobb, överklass med en historik från både gamla och nya pengar, men också en god människa som alltid ogillat klassens värsta avarter. Jag har inget minne av att maten spelat riktigt så stor roll för honom i tidigare böcker, bitvis är den nya en rätt spännande kokbok med intressanta recept och vintips; för den som vill skulle det kunna vara en kul upplevelse att äta sig genom boken, laga de recept som ges parallellt med läsningen.

Språkligt är det en fröjd att läsa, lägstanivån är hög och ofta glimtar det till alldeles extra. Här finns väldigt roande göteborgska referenser. En hel del humor som i diskussionen med en sur granne om bygget på tomten vid havet: ”När vi slutar tro på tomten är allt förbi.” Mest imponerande är när han använder språkets form för att illustrera dramatiska situationer i stället för att använda ordens beskrivande innehåll för att försöka förklara dem vilket alltid blir mycket plattare. Han är sedan länge en stark stilist och gör ingen läsare besviken.

Intrigkonstruktionen är gedigen och det blir spännande att följa det successiva grävandet efter gamla hemligheter som kan förklara samtidens mysterier.

Anders Kapp, 2021-08-16
Text från bloggen Kapprakt

Beställ/Reservera boken

Vi kan reservera denna titel åt dig för avhämtning i butiken eller för hemleverans.
Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig. Då kan du också välja om du vill ha hemleverans eller hämta i butiken.

Vi kan reservera denna titel åt dig för avhämtning i butiken eller för hemleverans.
Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig. Då kan du också välja om du vill ha hemleverans eller hämta i butiken.