Av Lennart Bergström
Två presidenter som både heter Vladimir i förnamn har totalt dominerat media under större delen av 2022.
En heter Vladimir Vladimirovitj Putin, född 7 oktober 1952, och är president i Ryssland.
Den andre heter Volodymyr Oleksandrovytj Zelenskyj, född 25 januari 1978 och är president i Ukraina.
Den första är rejält avskydd i västvärlden på grund sitt anfall på Ukraina, 24 februari 2022. Den andre har våra sympatier och vårt stöd när han leder sitt folk att stå emot överfallet från sin östra granne.
Spaltkilometer har skrivits i media om Putin i försök att förstå sig på logiken hur Ryssland kunnat motivera och genomföra överfallet trots att detta inte var sanktionerat som självförsvar av FN.
I sitt tal den 24 februari 2022 hänvisade Putin till FN-stadgans rätt till självförsvar i ett försök att legitimera invasionen. Ståndpunkten att Ryssland använder våld i självförsvar intogs även i Rysslands rapport till säkerhetsrådet samma dag. Man specificerade dock inte vilket väpnat angrepp man hävdade att Ryssland försvarade sig mot. Folkrätten tillåter inte heller ett förebyggande självförsvar. Istället är det Ukraina som i det aktuella fallet har den folkrättsliga rätten att agera i självförsvar mot det väpnade angrepp de är utsatta för, en rättighet som de kan välja att utföra själva, eller tillsammans med andra stater enligt den kollektiva självförsvarsrätten.
Många böcker har getts i försök att förstå varför Putin och Ryssland handlar på detta sätt. Bland dessa listas fem kunskapsberikande fackböcker, som är väl värda att läsa.
Arkadij Babtjenko, Rysslands förlorade seger
Den ryske författaren och journalisten Arkadij Babtjenko släppte i augusti sin bok ”Rysslands förlorade seger”. I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen Arkadij Babtjenko sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022.
Arkadij Babtjenko skriver: ”Ryssar, alla era historier om belägringen av Leningrad, om stridsvagnshindren som räddade Moskva 1941, om bärnstensrummet och den heroiska räddningen av monumenten i Tsarskoje Selo, om de nazistiska bödlarna, ni fattar väl att ni kan stoppa upp allt det där i röven nu? Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium, ni bär foton av era ockupantfarfäder, den röda fascismens soldater, samtidigt som ni ropar: Vi besegrade fascismen! Fattar ni inte vilka pundare ni är?”
Lyssna på Fredrik Wadström som intervjuar Arkadij Babtjenko i SR Kulturnyheter P1 här.
Martin Kragh, Det fallna imperiet : Ryssland och väst under Vladimir Putin
Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat en gräns utan återvändo.
Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.
Det fallna imperiet är läsning för den som vill försöka förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.
- Den stora förtjänsten med ”Det fallna imperiet” är att författaren inte ger upp inför komplexiteten.
- Han genomför den långa golgatavandringen från tsardömet till dagens krig över oändligt många vassa detaljer. De stora perspektiven behövs för att se en linje. Den tecknar Kragh.
- Framförallt besitter han den kunskap som behövs för att se hur historiens kugghjul griper in i varandra.
Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.
Catherine Belton, Putins krets : maktkamp om det moderna Ryssland
När Sovjetunionen föll samman 1991 behövde KGB-mannen Vladimir Putin en ny karriär. Han fann den i St Petersburg, där han blev borgmästarens högra hand och gav sig in i en rad lukrativa men ljusskygga affärer. När Putin sedan tog över Ryssland efter Jeltsin kom nätverket inom underrättelsetjänsten och den organiserade brottsligheten väl till pass. Ett decennium senare var alla motståndare bortrensade.
Catherine Beltons bok skildrar Putin väg till envälde. Med hjälp av sitt unika källmaterial når hon in till kärnan av Putins krets, och visar hur dess skoningslösa maktmetoder sedan exporterades till Ukraina, London, Syrien – och till slut till Trumps USA.
Catherine Belton var 2007-2013 Moskvakorrespondent för Financial Times. Boken, som publicerades 2020, gav upphov till ett antal åtal från bl a ryska oligarker och oljebolaget Rosnef. Hon bor i London och arbetar nu som undersökande reporter för Reuters.
Anders Kapp har läst boken och skriver ”viktigt och vidrigt om Putins krets”:
Catherine Belton är en modig och kompetent kvinna; hennes bok, Putins krets, är hatad av den ryska maktsfären, ett antal oligarker har stämt henne i engelska domstolar och Putinkritiker drabbas inte sällan av betydligt värre saker än så. Det är ett enormt och mångårigt researcharbete som ligger bakom dessa närmare sexhundra sidor. Jag är hyggligt allmänbildad, inte minst inom samhällsfrågor, men har lärt mig massor av denna läsning, främst insikter om den obegripliga storleksordningen på den apparat som skickligt och kriminellt arbetar för att destabilisera västvärlden. En av de många katastrofer som drabbat väst under de senaste decennierna är naturligtvis Donald Trump som aldrig skulle ha kunnat bli president utan de ryska pengar som räddade honom från konkurs långt innan han ens var påtänkt som kandidat. Och det är bara en liten del av massor av intressant och viktig kunskap som boken ger oss. Imponerad!
Läs hela recensionen här.
Bengt Jangfeldt, Vi och dom : Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé
Allt ifrån Peter den store till Vladimir Putin har frågan om Rysslands förhållande till Väst och västerländska värderingar upptagit och splittrat landet. Samma dualism präglar ett annat särdrag i rysk historia, nämligen relationen mellan härskare och folk. I den koncisa och klargörande Vi och dom. Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé lyfter författaren fram den ryska historiens pendelrörelser mellan stagnation och uppbrott, förtryck och töväder, reformer och kontrareformer. Ryssarna ser gärna sitt land som moraliskt överlägset länderna i Väst – en uppfattning starkt påverkad av den ortodoxa kyrkans roll. Genom att redogöra för huvuddragen i den ryska ”civilisationsmyten” hjälper oss Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt att förstå inte bara vårt grannlands idéhistoria utan också det speciella i dagens ryska politik och kultur.
Bengt Jangfeldt har två gånger tilldelats Augustpriset, för Svenska vägar till S:t Petersburg (1998) och för sin stora biografi över den ryske poeten Vladimir Majakovskij Med livet som insats (2007).I En rysk historia (2015) berättade han om sitt intresse för rysk kultur och ryska språket – ett intresse som har följt honom genom hela hans yrkesbana.
Lars Linder skriver i sin recension i DN den 16 okt 2017:
På senare år har hela läran fått nytt liv, främst genom högernationalisten Alexander Dugins bok ”Geopolitikens grunder” från 1997 från vilken president Putin hämtat inte bara ordet ”geopolitik”, utan också en hel del annat. För att återta sin storslagna historiska roll måste Ryssland kraftsamla, förkunnade nämligen Dugin, och till det krävs en fiende, ett ”dom”, än en gång liktydigt med väst. Nato ska undermineras, kontrollen över Ukraina återtas och i USA bör Ryssland så kaos genom att ”uppmuntra alla former av separatism och etniska, sociala och rasmässiga konflikter, aktivt stödja alla dissidentrörelser, extremistiska, rasistiska och sekteristiska grupper”.
Bill Browder, Mitt krig mot Putin
Nej, jag har ingen dödslängtan och jag tänker definitivt inte låta dem lyckas ta livet av mig. Jag har vidtagit åtgärder för att skydda mig, de flesta av dem måste naturligtvis förbli hemliga, men en av dem kan jag avslöja: den här boken.
Efter Sovjets fall blev amerikanen Bill Browder en av de mest framgångsrika investerarna på den nyöppnade ryska marknaden. Men hans avslöjanden om korruption och penningtvätt gjorde honom snabbt till en av den ryska oligarkins främsta fiender. Försöken att tysta honom drabbade också en av Browders närmaste medarbetare, advokaten Sergej Magnitskij, som fängslades och torterades till döds. Ingen utredning tillsattes, ingen av de ansvariga dömdes.
Om jag blir dödad, så vet ni nu vem som gjorde det. Och när min motståndare läser boken så inser också han att ni vet. Så, om ni vill stödja mig i kampen för rättvisa, och för att ge Sergej Magnitskij upprättelse, sprid den här historien till så många som möjligt.
Mitt krig mot Putin är en sann berättelse om de mörkaste skuggsidorna av det postsovjetiska Ryssland, och om hur en finansman blev människorättsaktivist och satte sig upp mot Vladimir Putin.
Bill Browder är Hermitage Capital Managements grundare och vd och var fram till 2005 den störste utländske investeraren i Ryssland. Sedan mordet på Sergej Magnitskij har Browders kampanjarbete lett till att Magnitskijlagar antagits i 34 länder. Dessa lagar ger makt att belägga människorättskränkare och kleptokrater över hela världen med sanktioner. Browder bor tillsammans med sin fru och sina barn i London.
