Johan Eriksson, Tjuv och polis


Niklas är värdetransportrånaren som tvingats sadla om. Nu lever han på oanmälda hembesök hos de riktigt välbeställda, går därifrån med en Rolex, lekande lätt. En kväll på krogen träffar han Ida. Hon vet inte att han är kriminell, han vet inte att hon är polis.

När spanarna slår till mot Niklas den kvällen hamnar den intet ont anande Ida i klistret. Niklas sätter sitt hopp till Torsten Blom, den avdankade stjärnadvokaten som numera har svårt att få bokföringen att gå ihop. Vad ingen vet är att Niklas också har blåst sina gamla kumpaner på en miljon, och snart jagar alla Niklas.

”Tjuv och polis” är en dråplig och spännande berättelse inifrån, från det svenska rättsväsendets olika läger. Det är försvarsadvokat Johan Erikssons första kriminalroman.

Författaren

Johan Eriksson är försvarsadvokat specialiserad på brottmål och har varit försvarare i olika uppmärksammade mål. Han undervisar i straffprocessrätt vid Stockholms universitet och arbetar med utbildning av advokater samt har anlitats som expert i statliga utredningar. 2020 gav han ut I rättvisans tjänst, en självbiografisk skildring av åren som försvarsadvokat. Tjuv och polis är hans skönlitterära debut.

Intervju med Johan Eriksson, saxad från Svenska Advokatsamfundets hemsida

Finns det några egenskaper eller färdigheter som du tycker är särskilt viktiga hos en bra försvarare?

Social förmåga. För att kunna tillvarata klientens rätt på bästa sätt är det nödvändigt att förstå sig på hur klienten tänker. Genom att skapa ett försvarsteam med klienterna känner de att du förstår vad de menar.

Vilket råd skulle du vilja ge till unga advokater som vill bli duktiga försvarare?

Var road av straffrätt. Investera tid i dig själv. Läs på och lägg ner mer tid på målen än vad du kanske får betalt för. Släpp tanken på att du ska kunna ta betalt för all tid.

Varför tror du att det är så få kvinnor som arbetar som försvarare?

Av tradition har det varit ett mansdominerat yrke. Mitt intryck är att unga kvinnliga advokater tror att de misstänkta vill försvaras av män och därför satsar på att bli målsägandebiträden istället. Jag menar att de har fel. En misstänkt person vill försvaras av en bra advokat som står på sig, kämpar och är tuff när det krävs, och då spelar det ingen roll om advokaten är en man eller kvinna. Det är även viktigt att framhålla att jag med tuff inte menar att man ska vara otrevlig eller stökig, utan att ha modet att stå upp för klientens rätt och att våga vara obekväm.

Finns det något man bör undvika som försvarsadvokat?

Att bli som sina klienter. Jag har sett exempel på unga advokater som förändrar sin stil och sitt sätt att uttrycka sig för att passa in bland sina klienter. Det finns naturligtvis klienter som tycker det är fräckt, men jag tycker det är viktigt att bevara sig själv och sin personlighet. Det gäller även i förhållande till kollegor. Det är nödvändigt att ta efter och härma goda exempel, men se till att göra det till en del av dig själv.

I det uppmärksammade kokainmålet har du framfört skarp kritik mot åklagarens sätt att arbeta och bedriva förundersökningen. Har du alltid haft modet att bråka med åklagare?

Jag lärde mig tidigt att det gäller att kämpa och stå på sig för klienten. Rättssäkerhetsfrågor har alltid roat mig och jag tycker att de misstänkta befinner sig i ett underläge i förhållande till staten. Det är vår plikt att stå upp för rättssäkerheten och kämpa för viktiga principfrågor. Jag har förståelse för att det kan upplevas som obehagligt att framföra kritik och ställa krav i domstol, men ju längre man arbetat desto mer härdad blir man. Har man tänkt efter ordentligt och har fog för vad man säger behöver man inte vara så modig.

Kristina Löfwall ställde frågorna

Recension

Originell spänning i klassisk förvecklingskomedi

På teater och i film är den en klassiker, förvecklingskomedin eller förväxlingskomedin, men klart originell inom spänningslitteraturen så Johan Eriksson har i sin skönlitterära debut Tjuv och polis gjort något beundransvärt intressant. Som välkänd brottmålsadvokat sedan länge leker han initierat på sin egen hemmaplan: rättsväsendet vs kriminaliteten. Det blir fantastiskt roligt utan att röra sig mot feelgood-hållet dit de flesta går som använder humor i spänningstexter; jag har svårt att komma på något som riktigt liknar den här boken, den är faktiskt originell. Berättelsen börjar i november 2020 och slutar med epilogen ett år senare. Under den perioden avslutades högst verkliga Operation Trojan Shield, en internationell polisinsats under ledning av FBI som inleddes 2018, i vars kärna fanns den krypterade meddelandeappen Anom som användes av många kriminella nätverk runt om i världen och som polisen hela tiden kunde avlyssna. Denna verklighet är en av de komponenter som författaren kreativt använder i sin fiktion.

Läs hela recensionen här.

Lotta Olsson i DN 2023-10-14

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *