Bokhandlarn möter Jonas Jonasson

Efter tjugo år som journalist blev Jonas Jonasson allvarligt utbränd och tvingades lämna sitt gamla liv. Han sålde sina ägodelar och sitt företag och flyttade till den schweiziska kantonen Ticino där han bodde till 2010 och skrev samtidigt den roman han i många år önskat få en möjlighet att realisera, ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”.

Denna hans debutroman blev 2010 års mest sålda bok i Sverige. 2013 blev berättelsen även en av de dyraste svenska långfilmerna någonsin och filmen med samma titel slog modernt svenskt publikrekord vid sin premiär på juldagen 2013 med Robert Gustafsson i huvudrollen och i regi av Felix Herngren.

Jonassons andra roman, Analfabeten som kunde räkna, utkom i september 2013 och gick genast in på andra plats på den svenska försäljningslistan och strax därefter på första plats i Tyskland och Schweiz med en miljon sålda exemplar.

2015 följde Jonasson upp med Mördar-Anders och hans vänner (samt en och annan ovän). Med den passerade hans tre första böcker femton miljoner sålda exemplar.

Jonassons fjärde roman, Hundraettåringen som tänkte att han tänkte för mycket, är en uppföljare till debutromanen och utkom sommaren 2018, först i Nederländerna (juli), därefter Storbritannien (augusti), Sverige (augusti), Tyskland (oktober) och delar av övriga världen efterhand. Sommaren 2011 var Jonas Jonasson värd för Sommar i P1.

Nu är han aktuell med sin femte bok, Hämnden är ljuv AB. Det här bolaget har som affärsidé att ta ett saftigt arvode för att hämnas oförrätter åt andra. En bok som ganska självklart har hämnd som tema…

”Jag är själv ingen förespråkare av att praktisera hämnd, men det finns så mycket humor i konceptet. Hämnd kan vara klumpig och meningslös, men den kan också vara finurlig och komisk”, säger Jonas Jonasson

Nu Jonas måste vi prata om böcker och dina bokhyllor:

Hur organiserar du din bokhylla? 

Efter storlek, i övrigt huller om buller

Vet du hur många böcker du har hemma? 

Nej, har flyttat för ofta, alldeles för många är kvar i flyttkartonger.

Finns det några pinsamma böcker i din bokhylla? 

Massor! T.ex. Vilda västernserien Bill & Ben av pseudonymen Marshall Grover. Han skrev över 700 böcker. Ingen av dem var bra. Men oj, vad jag läste dem som ung!

Hur ser du på pappersböcker och digitala böcker? Vad föredrar du? 

Papper eller digitalt funkar båda, men jag vill läsa hellre än lyssna. En tillräckligt bra text kräver tankepauser, och det erbjuder inte ljudboken.

Vilken/vilka ”klassiker” läser du om och om igen? 

Röde Orm. Den tappre soldaten Svejk. Allt av Piraten. Varats olidliga lätthet.

Finns det någon ”klassiker” som du aldrig kommer att läsa? 

Hmm, jag undviker alltid böcker där jag vet att barn far illa. Jag kommer inte på just nu vilken klassiker det skulle inbegripa, men vilken det än är kan du vara säker på att jag inte finns bland läsarna.

Vilken är den senaste riktigt, riktigt bra bok du läste? 

Jag läser just nu den kontrafaktiska romanen Rodham, om vad som kunde ha blivit av Hillary Clintons karriär om inte… Den har fått blandad kritik, men jag slås av hur välskriven den är. Lite tidigt att hylla den, kanske, jag har inte läst ut den än. Men jag rekommenderar varmt den första halvan. 🙂

Hur långt måste man läsa innan man får ge upp om en bok? 

En dåligt översatt bok överlever inte mer än kanske tre sidor i mina händer. Man vet att det inte kommer att bli bättre. En bok som inte engagerar mig men som för den skull har sina stilistiska poänger kan klara sig hela vägen i mål.

Vad gör du med böcker du inte vill ha kvar? 

Sparar dem. Alltid. Om de är lästa, vill säga. Tillsammans utgör min bokhylla en stor del av berättelsen om mig själv, inför mig själv.

Vad läser du just nu? 

Förutom ”Rodham” som jag just nämnde finns det alltid en eller ett par researchböcker på nattduksbordet eller i datorn. Till nyligen handlade de om den fria konsten, nu något annat (hemligt, hemligt).

Den roligaste bok jag läst?

Får nog bli Röde Orm, Frans G Bengtssons klassiker.

En bok alla unga människor borde läsa 

Jag älskar att se hur min trettonårige son slukar Harry Potter, först på svenska nu på engelska. Det är sååå viktigt att de nya generationerna inte tappar läslusten, där fyller Harry en viktig funktion!

… och vi alla, oavsett ålder?

August Strindberg är ändå August Strindberg, eller hur?

Vad är det för sorts böcker vi behöver just nu? Böcker som skänker visst hopp? 

Världen är en bra eländig plats som den är, böcker som inte får oss att alldeles tappa sugen är av godo (tror jag självupptaget talar om mig själv nu).

Vad kommer du ihåg av barndomars läsupplevelser, som gav dig hjärtklappning/äventyr/tröst? 

Det bor nog både en Emil och en Pippi i mig. Det är jag Astrid evigt tacksam för.

Litterär gestalt jag skulle vilja vara? 

En godhjärtad CIA-agent som räddar världen, typ Dr Ryan i Tom Clancy’s tappning. Jag är ändå grabb!

Vem skulle du vilja skrev ditt livs historia? Det står faktiskt ett par på kö, absurt nog. Jag håller emot. Är inte säker på att jag någonsin blir så självupptagen. Hoppas inte det.