I en tid när AI-robotar nått nästa nivå av sofistikation blir det författarens uppgift att ständigt påminna om vad som gör människan till människa, till det som roboten aldrig kan bli.
I Lena Anderssons nya bok Studie i mänskligt beteende, en samling sammanhängande berättelser, skildras kvinnor i samtiden som försöker stå ut i sina kroppar, som betraktar varandra och betraktas, som noga lyssnar av det som inte sägs medan de försöker förstå det som sägs; människor som vill ha kontakt till varje pris men aldrig riktigt orkar med den.
”Märta visste allt hon behövde veta utan att ha kysst Teodor Fridh. Hon visste att han inte kunde smaka illa ur munnen, för om han gjorde det skulle hon tycka att den smaken var ljuvlig.” – Ur Studie i mänskligt beteende
Boken i ingår i lånebiblioteket Låna & Läs 2023/24
Författaren
Lena Andersson (f. 1970) romandebuterade 1999. År 2013 tilldelades hon Augustpriset för Egenmäktigt förfarande som redan betraktas som en modern klassiker. Senast har romanerna Sveas son och Dottern samt krönikesamlingarna Verkligheten och resten och Resten av verkligheten utkommit. Hennes senaste roman, Koryféerna, utkom 2022.
Recension
Caroline har läst boken.
Excellent, i crescendo. Kanske måhända mer, knappast mindre. Den ordlösa beundran är talande. Kontentan som följer: förblånande fint!
Nå, är boken en bok för mig, undrar du? Låt mig därför ge dig fem fenomenala till varför du ska läsa (d)en(na) bok signerad Lena Andersson:
1. En no-brainer till en riktigt, riktigt bra bok. Här är en författare vars böcker borde vara vattenstämplade som säkra läskort. Andersson är en imponerande berättare, nära förtrogen med samtid och framtid – för att inte säga aspekter av mänskliga relationer och spektrum av känslor.
2. Briljans. Pennan är tidlös, taktfull och tankeväckande. Stilen bär en exakthet och känslan en klarsyn. Och läsaren? Ja, hon dras med och drabbas av tankevurpor och (läs)törst.
3. Låt dig förtjusas. Författarens betraktelser värvar stort med litet, högt och lågt, polemik med politik utan att för den delen bli vare sig platt, pompöst eller till partisk retorik. Kontext och kontrast i såväl språk som stil säger det mesta. Kort sagt: finkalibrerad prosa för finsmakaren!
4. Det är ett språk som lever och en stil som levererar. Hennes böcker borde komma med en blinkande varning för diverse hundöron och utropstecken. Just say’ing.
5. Hantverket är vattentätt och romanen ett verkligt bygge. Däremellan kommer en penna med sinne för precision och punktlighet. Och resultatet är en elegant lätthet som förför. Jag bara bockar och niger – det är så bländande bra.
Och, en BONUS: en bok man ofta söker och sällan ångrar efter man läst. Som oftast när det gäller en viss författare vid namn Andersson.
/Caroline
@carolinesbokhylla
Monica har läst boken.
Korta berättelser om kvinnor i olika situationer, vissa kämpar för att vara till lags, vissa vill styra och ställa över andra. Men gemensamt är att de vill känna tillhörighet med andra kvinnor, vara med i gruppen.
Några av dem har råkat ut för otrohet och svek i sina äktenskap. En slog ihjäl sin otrogne man med en stekpanna. En annan skickade ut sin man genom dörren för att aldrig mer få komma tillbaka.
Malin, som vill sluta äta lunch med Eva var fjärde fredag, men vet inte hur hon ska säga det till henne. Hon är lite rädd för Eva som är barsk och har stål i blicken när hon blir missnöjd över något.
Hon försöker och försöker, men orden kommer inte, hon törs inte, så hon fortsätter äta lunch med Eva på restaurangen som bara serverar nyttiga sallader, äta grönsaksblad gör henne inte mätt. Helst vill hon ha en krämig pasta. Så deras lunchmöten fortsätter månad efter månad. Hon tänker, jag får skicka ett mail.
Författaren beskriver detta så bra, tror att vi alla upplevt en del av det. Alla nålstick, allt elakt prat bakom ryggen, alla missförstånd, sprider sig vidare som ringar på vattnet.
Jag gillar Lena Anderssons böcker som inte alltid är lättlästa men klart berörande.
Högt betyg får denna!
/Monica Gullman
Intervju med Lena Andersson
Sedan böckerna kom ut har Lena Andersson träffat tusentals intresserade läsare när hon varit på turné runt om i landet.
– Alla verkar känna en Ragnar eller en Svea, hans mor, säger hon.
Lena Andersson blev folkkär på allvar med romanerna om poeten Ester Nilsson, passionerad och på jakt efter kärleken. Den rationelle möbelsnickaren Ragnar är på många sätt hennes motsats – en praktisk son av det svenska folkhemmet. Ett folkhem som det inte finns så mycket kvar av, enligt Lena Andersson.
Vilken är den vanligaste reaktionen bland läsarna när du varit ute och pratat om Sveas son?
– Det är blandat. Precis som med Ester är Ragnar en karaktär som folk verkligen gillar eller inte tycker om alls. Men alla förstår ändå vem han är, de flesta känner till en Ragnar eller Svea. Många berättar att de blev berörda av bokens slut.
Lena själv är också en person som många har åsikter om. Frågan är: Läser hon alla recensioner?
– Nej, verkligen inte. Men de första dagarna läser jag de flesta, annars är det ändå någon som hör av sig och berättar om dem.
Fler romaner blir det. Men eftersom Lena varit ute och träffat så många läsare har hon inte hunnit börja skriva än. Men en tanke är att utforska barnet av den sena folkhemstiden, och övergången till det nuvarande samhället.
– Folkhemmet kan nog betraktas som ett avslutat projekt, det förutsatte mer statlig reglering, rationalism och tro på framtiden.
Andra Intervjuer:
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/7ly1WK/med-kansla-och-fornuft
https://www.arbetarbladet.se/artikel/kultur/lena-andersson-jag-kan-inte-skriva-om-karlek-hela-tiden
