Lennart Bergström 2023 05 08

Rent allmänt…

Detaljhandeln har genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna, tack vare de snabba framstegen inom teknik och ett ändrat konsumentbeteende. I kölvattnet av covid-19-pandemin har detaljhandeln ställts inför nya utmaningar och har varit tvungna att anpassa sig till de förändrade konsumenternas preferenser och beteenden. När vi ser på framtiden är det tydligt att detaljhandeln kommer att behöva fortsätta att utvecklas och förändras.

En av de viktigaste förändringarna vi kan förvänta oss är en ökad integration av teknik. Eftersom konsumenterna fortsätter att kräva bekvämlighet och effektivitet, kommer handlarna att behöva förlita sig på teknik för att leverera en sömlös shoppingupplevelse. Handeln använder redan algoritmer för artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) för att analysera konsumentdata och ge personliga rekommendationer. I framtiden kan vi förvänta oss att dessa tekniker blir ännu mer sofistikerade.

En annan trend vi kan förvänta oss att se i framtiden för handeln är en fortsatt samexistens mellan e-handel och handel i butiker. Onlineshopping har ökat i popularitet under hela 01-talet, och pandemin gav prov på denna trend. I framtiden kan vi förvänta oss att konsumenter kommer att fortsätta handla online men även handla i fysiska butiker vilket betyder att handeln måste anpassa sig med en multikanalstrategi för att möta dessa behov. Detta kommer att inkludera att utveckla mer användarvänliga e-handelsplattformar och investera i logistik samtidigt som man även utvecklar den personliga shoppingupplevelsen i fysiska butiker.

Men framtiden för detaljhandeln handlar inte bara om teknik och e-handel. När konsumenterna blir mer miljömedvetna kommer handeln att behöva fokusera på hållbarhet och etiska metoder. Det kommer att innebära att minska avfallet, främja etiska inköp och produktion samt att anta cirkulära affärsmodeller som minskar miljöpåverkan från detaljhandeln.

Dessutom kommer detaljhandelns framtid att formas av förändrad konsumentdemografi. Millennials och Generation Z har redan en betydande inverkan på detaljhandeln, och när de blir äldre och mer etablerade kommer de troligen att fortsätta att driva trender. Till exempel är det mer sannolikt att yngre konsumenter värdesätter upplevelser framför materiella ägodelar, vilket kan påverka traditionella detaljhandelsmodeller. Men med en allt äldre befolkningen kan möjligheter samtidigt skapas för återförsäljare som är specialiserade på produkter och tjänster för seniorer.

Framtiden för detaljhandeln kommer att präglas av fokus på kundupplevelsen. När konkurrensen ökar och konsumenterna blir mer kräsna, kommer handeln att behöva gå utöver det för att skapa en positiv och minnesvärd shoppingupplevelse. Detta kommer att innebära investeringar i butiksdesign och layout, utbildning av personal för att ge utmärkt kundservice och erbjuda unika och minnesvärda upplevelser som evenemang och samarbeten.

Sammanfattningsvis kommer framtiden för detaljhandelsföretag sannolikt att formas av en rad faktorer, inklusive teknik, e-handel, hållbarhet, förändrad demografi och fokus på kundupplevelsen. Även om dessa förändringar utan tvekan kommer att innebära utmaningar för handlarna, erbjuder de också spännande möjligheter för innovation och tillväxt. Genom att anamma dessa trender och hitta nya sätt att möta konsumenternas föränderliga behov kan handeln blomstra under de kommande åren.

Bokhandeln då?

Bokhandeln har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna, med e-handel och den växande populariteten av digitala böcker i form av e-böcker och strömningstjänster. Bokhandelns framtid är osäker, men det finns trots det flera potentiella scenarier som kan forma branschen i en positiv riktning under de kommande åren.

Det gäller att anpassa sig

En möjlig framtid för bokhandeln innebär att vi generellt behöver fortsätta att anpassa oss och utvecklas som svar på ändrade konsumentmönster. Många bokhandlare har redan utvecklat sitt fokus från att bara sälja böcker till att även skapa upplevelser för kunderna. Vi har, som exempel, byggt ett café, arrangerar många evenemang och skapat mysiga läshörnor som uppmuntrar kunderna att spendera tid i butiken. Genom att erbjuda upplevelser som inte går att göra på samma sätt online, kanske vi och andra kan skapa sig en nisch och förbli relevanta i den digitala tidsåldern.

Specialisering

En annan möjlig framtid för bokhandeln generellt är att bli mer specialiserad, med fokus på nischmarknader och specifika genrer. På så sätt skulle det vara möjligt för fysiska butiker att skilja sig från online-återförsäljare och erbjuda ett mer specialiserat urval av böcker till kunder. Till exempel kan en butik specialisera sig på t ex Sci-Fi/Fantasy, barnböcker eller deckare. Storstäder som London och New York har mängder av sådana specialiserade butiker, från små butiker på bakgator till stora flaggskeppsbutiker på paradgator. Det fungerar i de större städerna men knappast på mindre orter. Många av dessa butiker är oberoende och tillhör inte stora kedjor.

Mer teknik

En tredje möjlig framtid för bokhandeln är att vi blir ännu mer integrerade med digital teknik. Vi kanske kommer att experimentera med AI och andra interaktiva tekniker som gör att kunderna kan engagera sig i böcker på nya och innovativa sätt. Genom att ta till sig digital teknik kan bokhandeln kanske skapa nya och spännande upplevelser för kunder som inte är möjliga i den digitala världen.

Bokhandelsbranschen har en lång historia

Trots de utmaningar som vår bokhandeln står inför, finns det flera skäl att vara optimistisk. För det första finns det fortfarande en efterfrågan på fysiska böcker, med många läsare som föredrar den taktila upplevelsen av att hålla i en bok. För det andra har vi i bokhandeln en unik möjlighet att skapa en känsla av gemenskap och tillhörighet, vilket blir allt viktigare i en tid där många människor känner sig isolerade och frånkopplade. Dessutom har bokhandeln en rik historia och kulturell betydelse som är svår att åstadkomma online.

Lite mer specifikt om vår egen situation.

Vi har funnits i Sundsvalls city från 1840 under brand, krigstider, börsfall, ägarbyten, under såväl låg- som högkonjunktur. För oss som har vår verksamhet i city ser vi med oro på den utveckling som pågår med handel som helt lägger ned eller flyttar ut till Sundsvalls externa köpcentra, Birsta. Det finns ju en kritisk nivå av utbud för att locka kunder, den måste vara tillräckligt diversifierad. Ett exempel; just nu i skrivande stund finns obegripligt nog inte en butik som säljer skor i city. En stadskärna med sextio restauranger men ingen skobutik är inte diversifierad.

Brunpapper på skyltfönstren

En av orsakerna är sannolikt att flykten från city beror på fastighetsägarnas inflexibilitet och fastlåsningar när det gäller hyreskostnaden för kommersiella lokaler. Höga hyror stoppar entreprenörer och privata mindre butiker från etablering eller hamnar i utkanten i sämre lägen. Fastighetsägarna står hellre med tomma lokaler, med brunpapper på skyltfönstren, än anpassa hyran till butikernas möjlighet till att bära kostnaden. Skälet till detta är att de flesta fastighetsbolag är högt belånade och fastighetsvärdet, som är säkerhet för belåningen, måste hållas uppe till varje pris.

Oron på finansmarknaden och stigande räntor har påverkat ”index”. I de flesta hyreskontrakt ingår en klausul att hyran uppräknas med ett index som baseras på KPI, (konsumentprisindexet), för oktober månad. Det innebär att hyrorna för nästkommande år justeras i förhållande till innevarande års hyror. Indexet steg med nästan 11% från 2022 till 2023. Svensk Handel räknar med att många butiker inte kommer att klara den hyreshöjning som detta medför.

Ett exempel på krisen är att den stora kedjan Stadium har sagt upp hyresavtalen för samtliga sina lokaler i hela Sverige för att omförhandla dessa..

Vad gör kommunen för att stödja näringslivet i staden?

Kommunens roll i utvecklingen är att bygga en infrastruktur med vägar och bostäder så att människor vill bo där. Om vi överlever alla byggen som pågår är Sundsvall på god väg. En annan uppgift för kommunen är att stödja det lokala näringslivet. Men när det gäller stöd till näringslivet ligger Sundsvall på en genant låg nivå, 220:e plats, i den ranking där Timrå ligger på 20:e plats. Kommunen, som upphandlar för många miljoner varje år, handlar inte för något större belopp från de lokala företagen vars anställda betalar kommunal skatt. I vårt fall görs kommunens inköp från stora e-handelsbolag som inte betalar en krona i skatt till Sundsvalls kommun. Bolag som inte tillför innevånarna och Sundsvalls stadskärna någonting. Inom parentes sagt är skillnaden obetydlig mellan oss och e-handelsbolagen, men vi kan aldrig vinna en nationell upphandling.

Vem är det som styr mot framtiden?

Sammanfattningsvis är framtiden för bokhandeln osäker, som jag beskrivit ovan. Men det finns flera potentiella scenarier som kan forma branschen i en positiv riktning. Genom att anpassa och utvecklas, som svar på ändrade konsumentmönster, bredda sortimentet och integrera med digital teknik, kan vi förhoppningsvis förbli relevanta och frodas mitt i den digitala tidsåldern. Även om det finns utmaningar framför oss, ger fysiska böckers dragningskraft och de unika upplevelser som bokhandeln erbjuder anledning att vara optimistisk inför framtiden.

Men framtiden bestäms till slut av kommunen, fastighetsägarna och kunderna.

Men om kunderna får bestämma är jag lite mer förhoppningsfull: